Anropet till fartyget: ”Tvingar oss att använda våld”

– Vänd om eller förbered er på att bli bordade. Om ni inte följer denna blockad kommer vi att använda våld. Hela den amerikanska flottan står redo för att se till att den ordern följs.

Så löd en varning som gick ut till fartyg i Persiska viken och Omanbukten den 13 april. Enligt Wall Street Journal kom den via radio strax innan USA inledde en blockad mot iranska hamnar i området. Syftet var att tvinga Iran att öppna Hormuzsundet.

USA:s president Donald Trump varnade samtidigt för att fartyg som försökte passera blockaden eller kom i närheten av den skulle ”elimineras omedelbart”. I sociala medier liknade han tillvägagångssättet vid tidigare insatser mot knarkbåtar i Karibien. ”Det är snabbt och brutalt”, skrev han.

Iran reagerade med ilska. Blockaden kallades illegal, och kommersiella fartyg utsattes för attacker. Sepahflottan, en specialoperationsenhet inom Iranska revolutionsgardet, svarade med egna radiomeddelanden till fartyg i konfliktzonen.

– Lystring alla fartyg i Persiska viken och Omanbukten. Det här är Sepahflottan som anropar på kanal 16. Hormuzsundet är fortfarande stängt. Vi kommer att öppna det på order av vår ledare Imam Khamenei, inte efter sociala medieinlägg från några idioter, hörs i en av de ljudinspelningar som Wall Street Journal tagit del av.

Tidningen har granskat ett dussintal ljudfiler som knyts till hot och attacker från både iranskt och amerikanskt håll. Flera inspelningar ska också fånga hur USA:s flotta hjälpt till att evakuera besättningar från fartyg i nöd.

En av filerna kopplas till attacken mot den iranskflaggade råoljetankern Hasna i början av maj. Tankern, som inte var lastad med råolja vid tillfället, försökte ta sig igenom den amerikanska blockaden. Då öppnade hangarfartyget USS Abraham Lincoln eld.

Inför anfallet skickades flera varningar till besättningen, enligt USA:s centralkommando.

– Återigen, jag förbereder mig för att öppna eld mot din akter. Lämna platsen nu. Detta är en laglig åtgärd och vi har vid flera tillfällen begärt att ni följer vår uppmaning. Er vägran tvingar oss att använda våld. Utrym aktern, hörs i ett anrop enligt Wall Street Journal.

Beskjutningen förstörde Hasnas roder. Fartyget tvingades sända ut ett nödanrop som avslöjade dess position i Omanbukten. ”Hasna är inte längre på väg till Iran”, skrev USA:s centralkommando i ett uttalande.

Händelsen är en del av en kraftigt försämrad säkerhetssituation i ett av världens mest strategiska farvatten. Hormuzsundet mellan Iran och Oman är en trång passage som förbinder Persiska viken med Omanbukten och vidare ut i Indiska oceanen. Ungefär en femtedel av världens oljeförbrukning passerar genom sundet. Det är en avgörande transportled för råolja från Saudiarabien, Irak, Förenade Arabemiraten och Kuwait. Även stora mängder flytande naturgas från Qatar skeppas genom samma farled.

En stängning eller blockad av Hormuzsundet får därför omedelbara effekter på globala råvarumarknader. Redan hotet om militära insatser i området brukar driva upp oljepriset och försäkringspremierna för tankerfartyg. Rederier kan tvingas välja längre och dyrare rutter, exempelvis via pipelines eller runt Afrikas södra spets, vilket fördröjer leveranser och ökar kostnaderna.

Attacken mot Hasna visar hur snabbt en lokal konflikt kan eskalera till direkta militära angrepp mot civil sjöfart. För besättningarna innebär situationen en påtaglig risk. Radiomeddelandena, med sina hot om våld och order att omedelbart ändra kurs, har skapat en extremt pressad arbetsmiljö för sjömän på oljetankers och andra fartyg.

Samtidigt är bilden motsägelsefull. Samma flotta som hotar och beskjuter fartyg uppges också ha deltagit i räddningsinsatser för besättningar i nöd. Det gör att de inblandade aktörerna framstår både som angripare och räddare, beroende på situation.

Det diplomatiska läget mellan USA och Iran är fortsatt spänt. Blockaden och attackerna har skärpt tonen i en konflikt som under lång tid präglats av ömsesidiga hot, sanktioner och militära markeringar. För omvärlden handlar det inte bara om två länders motsättningar: Hormuzsundets status är direkt avgörande för energiförsörjningen till stora delar av världen.

Vad som händer härnäst är oklart. Men de ljudfiler som nu offentliggjorts ger en ovanligt konkret inblick i hur kommunikationen mellan militära styrkor och civila fartyg fungerar när krisen är ett faktum. De visar också hur nära ett vanligt fraktfartyg kan vara att dras in i en stormaktspolitisk konflikt – med förödande konsekvenser för både besättning och last.