Danska politiker rasar efter domen: ”Oacceptabelt”

En 31-årig man dömdes på onsdagen till ett års fängelse för dödsmisshandeln av en svensk polis vid Islands Brygge i Köpenhamn. Domen har väckt starka reaktioner och på nytt satt fokus på straffnivåerna i dansk rätt.

Offret var den svenske polismannen Christian Zedig, familjefar och verksam inom polisen i Sverige. Han avled efter att ha träffats av ett knytnävsslag i samband med en händelse på Islands Brygge i Köpenhamn i somras. Dödsmisshandeln har fått stor uppmärksamhet i båda länderna, och rättens utslag har nu blivit startskottet för en ny politisk debatt om såväl straffskärpningar som medborgarskap. Kollegor och vänner har under tiden efter händelsen beskrivit Zedig i varma ordalag, och sorgen har varit påtaglig inom poliskåren.

Mannen dömdes enligt den mildare våldsparagrafen i dansk straffrätt – den bestämmelse som tillämpas när våld leder till döden utan att det funnits uppsåt att döda. Åklagarens utgångspunkt var att ett knytnävsslag normalt inte leder till döden, och att mannen därför inte haft för avsikt att ta livet av sitt offer.

Den 31-årige mannen är sedan tidigare dömd för bland annat mordförsök och våldtäkt. Just det menar Danmarks justitieminister Nicolai Wammen (S) borde ha vägts in betydligt tyngre än vad dagens lagstiftning tillåter.

– Jag har svårt att hitta ord för hur förbannad jag är över att en svensk polis och familjefar blev utsatt för en sådan meningslös våldshandling, säger Wammen till danska TV2.

Han aviserar nu ett lagförslag som ska ge personer med tidigare våldsdomar kännbart hårdare straff vid återfall.

– Om man redan har visat att man är benägen att begå våld mot andra människor så ska det märkas på straffen när man gör det igen, och när det dessutom har så pass tragiska konsekvenser som följd. Det kommer jag att lägga fram ett lagförslag om, säger han.

Från Dansk Folkeparti kommer betydligt skarpare tongångar. Partiets rättspolitiska talesperson Anders Vistisen ser domen som ytterligare ett bevis på att Danmark har en ”sockersöt” lagstiftning. Han är också starkt kritisk till att mannen inte har fråntagits sitt danska medborgarskap.

– Vi är samtidigt extremt kritiska till att man inte har kunnat frånta den här mannen hans danska medborgarskap, säger han.

Enligt nyhetsbyrån Ritzau kom mannen till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn. Hans bakgrund har redan kommenterats från högsta politiska nivå. Statsminister Mette Frederiksen (S) kritiserade i somras det tidiga beskedet från åklagarsidan om att straffet kunde hamna på mellan åtta och tio månader.

– Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade hon då.

Åklagare Søren Harbo yrkade i sin slutplädering i Köpenhamns tingsrätt på minst ett års fängelse, vilket också blev utfallet. Han motiverade påföljden med att ett knytnävsslag normalt inte har en dödlig utgång och att det därmed inte bedömdes som uppsåtligt dödande.

Domen belyser en bredare dansk debatt om straffskärpningar. Under de senaste åren har Danmark rört sig mot allt strängare straff, inte minst inom gängkriminalitet och våldsbrott. Socialdemokratiet har under Mette Frederiksens ledning profilerat sig med en tuff kriminalpolitik, och Wammers löfte om ett nytt lagförslag ligger i linje med den utvecklingen. Ännu är det dock oklart hur förslaget ska utformas. Partiet har inte preciserat hur mycket straffen ska skärpas för personer med tidigare våldsdomar, inte heller vilka brottstyper som ska omfattas. Frågan väntas bli en av de hetaste under höstens politiska säsong i Köpenhamn.

Frågan om medborgarskap är minst lika känslig. Danmark har sedan en lagändring 2019 möjlighet att frånta personer med dubbelt medborgarskap deras danska medborgarskap om de döms för vissa särskilt allvarliga brott, som terrorism eller brott mot statens säkerhet. Kritiker menar att lagen är för snäv. Vistisens utspel visar att debatten nu handlar om att utvidga den till att också omfatta grova våldsbrott.

Fenomenet att enstaka knytnävsslag får dödlig utgång har dessutom blivit en återkommande fråga i dansk kriminalpolitik. Flera uppmärksammade fall i såväl Köpenhamn som andra danska städer har under senare år lett till krav på hårdare tag, men lagstiftningen har samtidigt varit svår att ändra utan att rubba grundläggande rättsprinciper om uppsåt och proportionalitet.

För svensk del har fallet väckt sorg och ilska. Christian Zedig har beskrivits som en uppskattad kollega och vän, och dödsmisshandeln har blivit en påminnelse om att poliser kan drabbas av meningslöst våld i offentliga miljöer. Händelsen har också uppmärksammats inom svensk polis, där den väckt frågor om hur liknande fall hanteras i dansk rätt.

Samtidigt är domen inte nödvändigtvis slutpunkten. Den 31-årige mannen har möjlighet att överklaga, och även om åklagarsidan ännu inte aviserat något besked, återstår flera frågor i kölvattnet. Oavsett utgång har fallet redan satt spår i den danska politiska debatten – och Wammers lagförslag lär bli en av de mest omdiskuterade frågorna framöver.