Domstolen avslår – terrordömd får fortsätta på KTH

En terrordömd man får fortsätta sina kemistudier vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, trots att både studenter och personal uttryckt oro över situationen. Förvaltningsrätten har avslagit högskolans försök att stänga av Alexander Holmberg från utbildningen.

Beslutet innebär att Holmberg, som tidigare dömts för terrorbrott, kan fortsätta sina studier i kemi vid lärosätet. Förvaltningsrättens avgörande bygger på bedömningen att det saknas tillräckliga och konkreta bevis för att han skulle utgöra en faktisk fara under sin tid på utbildningen.

KTH hade ansökt om att stänga av studenten med hänvisning till säkerhetsrisker och den oro som hans närvaro skapar inom högskolan. Både medstudenter och anställd personal har uttryckt bekymmer över att en person med en terrordömning studerar ämnen som kan innebära säkerhetsrisker, särskilt inom kemiområdet där kunskaperna potentiellt skulle kunna missbrukas.

Högskolans argumentation har tydligen inte varit tillräckligt övertygande i domstolens ögon. Förvaltningsrätten har gjort bedömningen att det inte föreligger konkreta omständigheter som motiverar en avstängning från studierna. Rätten väger in att åtgärder som begränsar en students rätt till utbildning kräver stark bevisning om faktiska risker.

Fallet aktualiserar en svår balansgång mellan olika intressen och rättigheter. Å ena sidan finns rätten till utbildning och principen om att dömda personer som avtjänat sina straff ska kunna återintegreras i samhället. Å andra sidan finns legitima säkerhetshänsyn och behovet av att skydda både enskilda individer och samhället i stort från potentiella hot.

För KTH innebär domen en besvärlig situation. Lärosätet har ett ansvar för säkerheten på campus och för att skapa en trygg studiemiljö för både studenter och personal. Samtidigt måste högskolan förhålla sig till rättsliga ramar och principer om likabehandling och icke-diskriminering.

Det är inte helt ovanligt att svenska lärosäten hamnar i liknande dilemman när det gäller studenter med kriminell bakgrund. Varje lärosäte har visserligen möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot studenter, men dessa befogenheter är begränsade och måste användas varsamt för att stå sig i en eventuell rättslig prövning.

I detta specifika fall har förvaltningsrätten alltså bedömt att KTH inte lyckats visa att det finns tillräckliga skäl för en avstängning. Avsaknaden av konkreta bevis för att Holmberg utgör en omedelbar fara under sina studier har varit avgörande för domstolens beslut.

Kemistudier vid en teknisk högskola som KTH ger studenterna djupgående kunskaper om ämnen, reaktioner och processer som i fel händer skulle kunna användas för skadliga syften. Detta gör frågan särskilt känslig jämfört med många andra utbildningsprogram.

KTH har nu att förhålla sig till domen och hantera den praktiska situationen på campus. Det är möjligt att högskolan överväger att överklaga beslutet till högre instans, även om detta ännu inte är bekräftat. En överklagan skulle innebära att frågan prövas av kammarrätten.

För studenterna och personalen på KTH återstår nu att hantera en situation där de delar studiemiljö med en person som dömts för terrorbrott. Detta kan skapa fortsatt oro och obehag, även om domstolen alltså bedömt att några konkreta hot inte föreligger.

Fallet illustrerar de komplexa juridiska och etiska frågor som kan uppstå när rättssäkerhet, rehabilitering och säkerhetshänsyn ska vägas mot varandra. Det visar också på de begränsade möjligheter som utbildningsinstitutioner har att vidta åtgärder mot studenter baserat på deras tidigare brottslighet, så länge det inte finns konkreta bevis för aktuella risker.