Dumma frågan: Ska man ha toalettlocket stängt eller öppet när man spolar?

Att spola toaletten är en vardaglig handling, men den är långt ifrån riskfri. Vid varje spolning bildas en så kallad toalettplym – ett moln av mikroskopiska vattendroppar som kan innehålla bakterier och virus. Dessa aerosoler kan sväva i luften och spridas över stora delar av badrummet. En vanlig uppfattning är att man skyddar sig genom att fälla ner locket innan man spolar, men ny forskning visar att detta inte är någon garanti, skriver DN:s vetenskapsredaktör Maria Gunther.

Anledningen är att locket sällan sitter helt tätt mot toalettstolen. Vid spolningen skapas ett kraftigt övertryck som pressar ut luft och partiklar genom gliporna mellan lock och porslin. Dessutom kan aerosoler fastna på insidan av locket och sedan släppas ut i rummet när det öppnas igen. Forskare vid flera universitet har genomfört experiment med höghastighetskameror och laserteknik, och resultaten visar tydligt att spolningen skapar en turbulens som locket inte helt kan hejda.

Debatten om toalettplymen är inte ny. Redan på 1950-talet varnade forskare för att aerosoler kunde sprida sjukdomar som polio och salmonella. På senare år har ämnet fått förnyad aktualitet, inte minst efter covid-19-pandemin då intresset för luftburen smitta ökade markant. Studier har visat att coronaviruset kan överleva i avloppsvatten och återfinnas i toalettplymen, vilket lett till nya riktlinjer för städning och ventilation i offentliga miljöer.

Vilka smittämnen handlar det då om? Förutom covid-19 rör det sig bland annat om norovirus, som orsakar magsjuka, och E. coli-bakterier. Dessa organismer kan leva kvar på ytor i timmar eller till och med dagar. I hemmiljön är risken för allvarlig smitta relativt låg, men på sjukhus, flygplatser och andra offentliga inrättningar kan det vara ett reellt problem. Smittskyddsläkare har länge rekommenderat att man stänger locket för att minska mängden stora droppar, men de små partiklarna är svårare att kontrollera.

Maria Gunther påpekar att det finns fler faktorer som spelar in. Moderna toaletter med bättre spolteknik, exempelvis dubbla knappar och effektivare vattenflöden, minskar mängden aerosoler jämfört med äldre modeller. Ändå finns ingen toalett som helt eliminerar risken. En viktig del av problemet är också ventilationen. I ett dåligt ventilerat badrum kan partiklarna stanna kvar i luften under lång tid, vilket ökar risken för inandning.

Vad kan man då göra för att skydda sig? Enligt experterna räcker det inte med att fälla ner locket. Man bör även spola med god ventilation – exempelvis öppnat fönster eller igångsatt fläkt. Att regelbundet desinficera toalettstolen, locket och golvet runtomkring är en annan åtgärd. Framför allt är noggrann handtvätt med tvål och vatten fortfarande det viktigaste och mest effektiva skyddet mot smitta, oavsett vad som finns i toalettplymen.

Samtidigt varnar forskare för överdriven oro. För de flesta människor innebär toalettplymen en begränsad risk, särskilt i hemmet där man själv styr hygienen. Risken ökar dock markant i trånga utrymmen med många besökare. Därför är det viktigt att fastighetsägare och arbetsgivare investerar i bra ventilation och regelbundet underhåll av sanitetsutrymmen. Trenden mot mer miljövänliga toaletter, med minskad vattenförbrukning, måste kombineras med en lika stor satsning på luftkvalitet.

Sammanfattningsvis är det alltså inte meningsfullt att lita blint på ett nedfällt lock. Gunther menar att medvetenheten om hur smittämnen sprids i vardagsmiljön är central. Genom en kombination av teknik, hygien och hälsosamma vanor kan exponeringen minskas betydligt. För dem som vill minska smittrisken i badrummet handlar det inte bara om locket – utan om helheten.