Den gröna sommargräsmattan breder ut sig där det normalt skulle ligga meterhöga snödrivor i den jämtländska kommunen Krokom. Elisabeth Lenstierna pekar upp mot backen bakom huset och berättar entusiastiskt om den enorma pulkabacken med belysning, och om de isbanor som kommunen spolar upp vid varje skola. Dessa vintrigt lockande erbjudanden var avgörande när hon för ett drygt år sedan skulle övertyga sina tveksamma mellanstadiebarn om att lämna Västervik och flytta de 90 milen norrut.

För Elisabeth handlade flytten om mer än bara vinteraktiviteter. I mars 2024 gick assistansföretaget där hon arbetade som kundansvarig chef i konkurs. Trots bred erfarenhet och kompetens blev jobbjakt i hemregionen fruktlös. Hon sökte brett, även tjänster hon var överkvalificerad för, men fick inget gehör.

”Jag blev lite deppig, tappade självförtroendet och till slut ledsnade jag på att gå utan arbete”, berättar hon. Det fick henne att utvidga sökområdet till hela Sverige, och då dök Krokom upp. Vännerna tyckte hon var galen, barnen sa först tvärt nej. Men när hon beskrev närheten till Åre och löftet om riktig vinter vände stämningen.

## Arbetslösheten delar Sverige

Elisabeth Lenstiernas situation speglar en märklig delning av svensk arbetsmarknad. I Skåne är arbetslösheten hög, i Jämtland låg – strax över fyra procent. Det är en omvänd situation jämfört med 1960- och 70-talen, då industrierna lockade norrländsk arbetskraft söderut i stora strömmar.

Men trots den geografiska obalansen mellan arbete och arbetslöshet är det ovanligt att människor flyttar i dag, enligt Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet. När företag läggs ned och människor förlorar jobbet stannar de flesta kvar i sin region.

”Det vi har sett i studier när vi tittat på företagsnedläggningar är att det är väldigt få som lämnar den regionen där man blev av med jobbet. Just på grund av att andra sociala kontakter blir så viktiga om man är arbetslös. Då blir vännerna och känslan av ett hem viktigare”, förklarar han.

Förr var det mannens karriär som styrde var familjen bosatte sig. I dag måste många ta hänsyn till både partnerns jobb och barnens skolgång, vilket gör flyttbeslut mer komplicerade.

## Utrikesfödda kommer snabbare ut i arbete

Samtidigt som arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra EU-länder är sysselsättningsgraden fortsatt hög. I många år har debatten kretsat kring utanförskapet, särskilt bland personer födda utanför Europa som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten är fortfarande betydligt högre bland utrikesfödda än bland svenskfödda. Men trenden har vänt och utrikesfödda kommer även allt snabbare ut på arbetsmarknaden, enligt Finanspolitiska rådets senaste analys.

”Jämtland följer rikstrenden nedåt men snabbare och brantare”, konstaterar Ola Kereby, Arbetsförmedlingschef i Jämtland. Han pekar på att det är färre arbetssökande per ledigt jobb och att arbetstillfällena i länet ökat i både privat och offentlig sektor.

Genom samarbeten med kommunen samt sociala företag och nätverk lyckades man under flyktingströmmen 2015 hitta nyanlända med rätt kompetens, som till exempel skickliga kockar.

”Vi har under många år samarbetat med företag som valt det här dels av nöd för att de har svårt att hitta personal i en lågarbetslöshetsmiljö, men ofta är det också en genuin vilja från företaget att bidra”, säger Ola Kereby.

Ett stort hinder kvarstår dock: två tredjedelar av de utrikesfödda arbetslösa i Jämtland saknar körkort, vilket begränsar arbetsmarknaden enormt i ett geografiskt vidsträckt län med begränsad kollektivtrafik.

## Försvarsindustrin blomstrar

Industrin i Jämtland går för högtryck, mycket tack vare försvarsindustrin som i dag har rekordhög orderingång. Woolpower, som fortfarande syr kläder i Sverige, är ett exempel på ett företag som tvingats tänka kreativt för att locka kompetens till Östersund.

Ahmed Zia, 26 år, är en av dem som Woolpower lyckats rekrytera från Stockholm. Vid sin arbetsstation visar han upp högar med tröjdelar i militärgrönt – bodys, ärmar och kragar som ska bli underställ till de nordiska försvarsmakterna.

Han kom till Sverige 2015 men hade bara haft ströjobb i Stockholm. När han behövde en fast anställning för att visa upp för Migrationsverket tog han kontakt med Woolpower genom sitt nätverk. 2022 lämnade han kärleken och flyttade till Östersund utan att känna någon där. Woolpower hjälpte honom att hitta lägenhet i den bostadsbrist som råder i hela Jämtland.

Hans kollega Klara Bennfors, 25 år, hade gått sömnadsutbildning på gymnasiet i Södertälje och ville jobba som sömmerska. Sömmerskejobben fanns i Östersund, och som ung och obunden tyckte hon det lät spännande att prova något nytt.

För att hitta kompetens åkte Woolpower till en jobbmässa i Stockholm med symaskiner och lät besökare provsy. Många ukrainska flyktingar med sömnadskunskaper kunde på så sätt identifieras och rekryteras, precis som under flyktingvågen 2015.

## Kreativa lösningar för kompetensförsörjning

Knappt tio minuters bilväg från Woolpower ligger Lindevalls industri. Under pandemin tillverkade företaget skyddsvisir och förkläden till vården. Vd Göran Svensk fördubblade antalet anställda och många nyanlända och ungdomar fick sina första jobb där.

”Det var tack vare invandringen vi hittade kompetens”, säger han och lyfter Arbetsförmedlingens introduktionsjobb som en lyckad insats. Programmet ger arbetsgivare ekonomisk ersättning för att anställa långtidsarbetslösa eller nyanlända.

”Det är så många som har kommit till oss för sitt första jobb och inte pratat någon svenska. Vi har fått hjälp av Arbetsförmedlingen, dels att hitta dem med den här kompetensen, och med ett bidrag under två eller fyra år. Sedan är de ju helt vanliga löntagare utan några bidrag hos mig.”

För att svensk sömnadsindustri ska vara konkurrenskraftig har flera företag med behov av sömnadskompetens, däribland Lindevalls, gått ihop med Östersunds kommun och Nordiska textilakademin. Tillsammans har de tagit fram en ettårig industrisömnadsutbildning med sömnadssvenska i kursplanen – ett sätt att möta både kompetensbehov och språkutmaningar.

Fatima Altaha är en av dem som fått jobb på Lindevalls. Hon lärde sig sömnad genom sin make som sydde kläder i Syrien. Efter lång föräldraledighet och arbetssökande ville hon börja tjäna egna pengar.

”Min drivkraft är att vara en del av arbetsmarknaden och försörja mina barn. Det är ett måste i Sverige”, säger hon.

## Åldrande befolkning kräver inflyttning

Östersunds kommun har under lång tid arbetat aktivt för att locka inflyttare. De vikande födelsetalen i kombination med en allt äldre befolkning skapar stora utmaningar. Karin Henriksson, marknadsutvecklare på kommunen, pekar på statistik som visar att över 25 procent av deras arbetskraft kommer att gå i pension under de närmaste tio åren.

”Det är jätteallvarligt. Siffrorna går inte ihop. Vi behöver kompetens i den arbetsföra åldern och underlaget är otillräckligt”, konstaterar hon.

Kommunen arbetar med näringslivet i fokus och söker främst personer med yrkeshögskoleutbildning eller gymnasiekompetens, men även specialistkompetenser som ingenjörer och IT-specialister. Kommunen kan till exempel stötta Kriminalvården i arbetet med att rekrytera personal till det nya fängelset.

Elisabeth Lenstierna tror inte att ekonomiska bidrag kommer att få fler att flytta dit jobben finns. ”Många som kommer till Jämtland flyttar på grund av närheten till fjällvärlden och bryr sig inte om pengarna. Jag tror istället att kommunerna behöver bygga fler bostäder för att locka barnfamiljerna.”

Hon planerar själv för en framtid i Krokom. I vintras tog hon skoterkörkort och funderar på att köpa en egen skoter eller ge sig ut med hunden för att lära känna nya människor.

## Ljusning på arbetsmarknaden

Enligt Arbetsförmedlingen minskade antalet inskrivna arbetslösa från i genomsnitt 377 000 till 359 000 mellan första kvartalet 2025 och 2026. Arbetslöshetsnivån sjönk under samma period från 7,1 procent till 6,7 procent – den lägsta nivån sedan sommaren 2024. Sysselsättningsgraden i Sverige var 75,5 procent för årets första kvartal.

Både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen bedömer dock att återhämtningen på arbetsmarknaden bromsat in under våren. Konjunkturinstitutet räknar med att det dröjer till slutet av året och början av 2027 innan konjunkturåterhämtningen ger ett tydligt avtryck på sysselsättningstillväxten. Arbetsförmedlingen uppskattar att det dröjer till senare halvan av 2027 innan antalet inskrivna arbetslösa är tillbaka på nivån före lågkonjunkturen.