Elisabeth Svantesson: Svensk ekonomi går som tåget

Den svenska ekonomin växer snabbare än väntat, men framtiden präglas av fortsatt osäkerhet. I en färsk prognos från finansdepartementet spår man att BNP ökar med 3,0 procent i år, en uppskrivning med 0,5 procentenheter jämfört med den senaste bedömningen. Finansminister Elisabeth Svantesson beskriver läget som ”ett väldigt vackert dukat bord” för nästa regering.

Prognosen presenteras samtidigt som Svantesson sitter i en övergångsregering och har begränsat mandat att lägga nya förslag. Ändå fortsätter departementets prognosarbete som vanligt, och torsdagens siffror ger en bild av en ekonomi som återhämtar sig från lågkonjunkturen. Förklaringen är en bred uppgång där både hushåll och företag ökar sin konsumtion. Enligt finansministern handlar det om en tydlig förändring i synen på framtiden.

– BNP-tillväxten förväntas bli betydligt högre än vad vi tidigare trodde. Det är en bred uppgång vi ser, säger Elisabeth Svantesson.

Men uppgången väntas avta. Till nästa år sänker finansdepartementet BNP-prognosen till 2,3 procent, en nedjustering jämfört med tidigare beräkningar. Bakgrunden är bland annat att Riksbanken signalerat att räntan kan höjas ytterligare. Högre räntor väntas dämpa både konsumtion och investeringar under 2025.

Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. I år väntas den uppgå till 8,5 procent, för att nästa år falla till 7,7 procent. Enligt Svantesson lämnar Sverige nu lågkonjunkturen och arbetsmarknaden stärks successivt. Samtidigt påpekar hon att arbetslösheten fortfarande är historiskt hög, och att det kommer att krävas en lång period av tillväxt innan den når lägre nivåer.

Omvärldsläget är fortsatt skakat. Svantesson pekar särskilt på utvecklingen i Mellanöstern och risken att energipriserna förblir höga. En utdragen konflikt kan få återverkningar på både priser och tillväxt i Sverige. Hon konstaterar att det i nuläget inte finns någon lösning i sikte, och att risken för fortsatt höga energipriser ökar ju längre konflikten pågår.

Vid regeringens samling på Harpsund i augusti meddelade Svantesson att reformutrymmet för de kommande åren kommer att vara mycket litet. Bedömningen då var att det rör sig om 50 miljarder kronor för hela mandatperioden. Den bedömningen kvarstår, enligt finansministern. Det innebär att nästa regering får ett begränsat utrymme att genomföra nya satsningar, trots att statsfinanserna ser starkare ut än väntat.

Prognosen kommer i ett skede där svensk ekonomi kämpat med hög inflation och fallande köpkraft. Riksbanken har under en längre tid höjt styrräntan för att få ner inflationen, vilket slagit mot hushållens bolånekostnader och företagens finansiering. Nu visar siffrorna att återhämtningen har tagit fart, men riskerna kvarstår. Både internationell handel och inhemsk efterfrågan kan påverkas av geopolitiska spänningar och förändrade ränteförväntningar.

För nästa regering innebär torsdagens prognos både möjligheter och begränsningar. Å ena sidan stärks statsfinanserna, å andra sidan krymper utrymmet för offentliga reformer. En ny regering kan tvingas prioritera hårt mellan exempelvis försvar, rättsväsende och välfärd. Samtidigt ger den starka tillväxtsiffran viss råg i ryggen för den som tar över finanspolitiken.

Svantessons besked bekräftar bilden av en ekonomi i vändning, men också av en omvärld som kan störa återhämtningen. Näringslivet följer noggrant hur ränteläget utvecklas, och hushållen väntas bli mer optimistiska i takt med att köpkraften förbättras. Ännu återstår dock flera osäkerhetsfaktorer, inte minst på energiområdet.

Den samlade bilden är att Sverige lämnar den värsta tiden bak sig, men att återhämtningen är skör. De närmaste åren blir avgörande för hur många av de nya jobben som blir långsiktiga, och hur starkt statsfinanserna står när nästa ekonomiska bakslag kommer. Finansdepartementets prognos visar att grunden finns, men att omvärlden fortfarande kan ändra förutsättningarna snabbt.