Klimatförändringar ökar risken för nya fästingarter i Sverige

Med vårens ankomst vaknar fästingarna till liv, och i år uppmanar Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) allmänheten att särskilt vara uppmärksam på exotiska fästingarter. Klimatförändringarna skapar nya förutsättningar för fästingarter att överleva längre norrut, vilket oroar forskare eftersom dessa kan föra med sig nya sjukdomar till Sverige.

Anna Omazic, forskare vid SVA, berättar att nästan 12 000 fästingar skickades in till labbet i Uppsala förra året via tjänsten ”Rapportera Fästingen”. Där analyseras fästingarna för att fastställa art och eventuella smittämnen.

”Det kom in högar med kuvert med fästingar varje dag förra året”, säger Omazic.

Forskarna arbetar nu med att skapa en digital karta där allmänheten med hjälp av ett referensnummer kan se om den inskickade fästingen bar på några smittämnen. Detta blir ett viktigt verktyg för att övervaka utbredningen av både fästingarter och fästingburna sjukdomar.

Till skillnad från tidigare år vill SVA inte längre ha in prover av vanlig fästing. I stället prioriteras tre specifika arter: flyttfågelfästing, brokig hundfästing samt den inhemska trubbnosfästingen.

Flyttfågelfästingen – en resande smittspridare

Flyttfågelfästingen kommer som namnet antyder med flyttfåglar till Sverige. Somrar med höga temperaturer och torka skapar gynnsammare förutsättningar för artens överlevnad i vårt klimat. Denna art väcker särskild oro eftersom den kan bära på Krim-kongo blödarfebervirus, som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor med en dödlighet på mellan 3 och 40 procent.

”Man kan identifiera flyttfågelfästingen på dess mörka kropp och randiga ben. Efter att ha sugit blod kan den bli upp till tre centimeter”, förklarar Omazic.

Till skillnad från vanliga fästingar har flyttfågelfästingen ögon och ett annorlunda rörelsemönster. Den rör sig snabbare, mer spindelliknande, och söker aktivt upp sitt värddjur.

”Vi har filmer där folk har lagt ner den på bordet och dragit fingret framför den. Då följer den efter fingret”, berättar Omazic.

År 2018 rapporterades omkring 40 fynd av flyttfågelfästingar i Sverige. Sedan dess har antalet minskat till 5-10 fall årligen, främst i södra och mellersta delarna av landet.

Brokig hundfästing sprids via husdjur

Den brokiga hundfästingen är redan etablerad i stora delar av Europa och kommer till Sverige främst via resande människor och djur, särskilt hundar. Forskare befarar att arten på sikt kan komma att etablera sig i Sverige eftersom den redan trivs relativt bra i vårt klimat.

Denna fästingart kan identifieras genom sin storlek – den är större än vanlig fästing – och sitt karakteristiska brokiga mönster på skölden. Den kan bära på Babesia-parasiter som kan orsaka allvarlig sjukdom hos hundar.

”Babesia canis är en parasit som skadar de röda blodkropparna, vilket kan leda till anemi hos hundar. Många hundar som infekteras blir inte sjuka alls, medan andra kan drabbas av olika grader av symtom. I värsta fall kan hunden få svåra komplikationer och avlida”, förklarar Omazic.

Under 2023 rapporterades sex fynd av brokig hundfästing i Sverige, varav två i Stockholm. Detta indikerar att arten börjar förekomma mer frekvent i landet.

Svenska trubbnosfästingen sprider sig

Trubbnosfästingen är en inhemsk fästingart som hittills främst funnits etablerad på Gotland och i Kalmar län, men nu rapporteras den även från andra delar av södra Sverige.

”Vi är särskilt intresserade av att följa denna utveckling”, säger Omazic.

Trubbnosfästingen kan bära på bakterier som orsakar sjukdomen anaplasmos hos både djur och människor. Det är framför allt betesdjur som drabbas svårt.

”Bakterien kan göra att får och nötkreatur blir mycket sjuka. Vi har ett forskningsprojekt som arbetar inom detta område och därför är vi intresserade av att få in fynd av just den här arten”, tillägger Omazic.

Smittrisken varierar regionalt

Hur stor andel av fästingarna som bär på olika smittämnen varierar mellan olika regioner. Varken Krim-kongo blödarfebervirus eller Babesia canis har hittills påträffats i någon fästing i Sverige.

”Men bakterien som orsakar anaplasmos hittar vi relativt ofta. Det kan skilja sig mellan regionerna, men den är särskilt utbredd på Gotland, Öland och i stora delar av södra och mellersta Sverige”, förklarar Omazic.

För att skydda sig mot fästingbett rekommenderar forskarna att man använder täckande kläder, kontrollerar kroppen noga efter naturvistelser, avlägsnar fästingar snabbt och vaccinerar sig mot TBE om man bor i eller vistas i riskområden. Det kan också vara bra att notera var och när man blivit biten, för att kunna informera läkare om detta behov skulle uppstå.