Expert: Antidrönarförband på en handfull soldater till Danmark

Försvarsmakten lämnar få detaljer om antidrönarförband till Danmark

Försvarsmakten har varit förtegen med information om det antidrönarförband som Sverige bidrar med under det kommande EU-toppmötet i Köpenhamn. Endast en generell beskrivning har lämnats, vilket enligt Försvarsmakten beror på säkerhetsskäl och ovilja att avslöja detaljer om militära förmågor.

Professor Hans Liwång vid Försvarshögskolan ger dock en bild av vad det sannolikt handlar om. Enligt honom rör det sig troligen om ett mindre förband bestående av bara en handfull soldater. Den tekniska utrustningen omfattar tre huvudkomponenter: radarsensorer för att upptäcka drönare i luftrummet, signalspaningsutrustning för att identifiera den kommunikation som styr drönarna, samt störningssystem som kan bryta denna kommunikation.

”Varje enhet hanteras vanligtvis av en enstaka soldat, och därutöver behövs någon form av ledningsplats för att samordna insatserna och hantera informationsflödet,” förklarar Liwång.

Han påpekar även att sådana system i teorin kan kopplas till vapensystem, exempelvis mindre automatkanoner, men bedömer att detta är osannolikt i det aktuella uppdraget i Danmark.

Enligt den begränsade information som regeringen delat kommer det svenska förbandet att fokusera på elektroniska motmedel mot eventuella drönarhot. Förbandet kommer att ledas av den danska försvarsmakten, och om misstänkt aktivitet upptäcks kommer informationen att överlämnas till dansk polis för vidare åtgärder och eventuell utredning.

EU-toppmötet i Köpenhamn, som inleds på onsdag, har föranlett förstärkta säkerhetsåtgärder. Drönare har under senare år identifierats som ett potentiellt säkerhetshot vid högnivåmöten. Obemannade luftfarkoster kan användas för alltifrån oönskad övervakning till mer direkta säkerhetshot, vilket förklarar de omfattande förberedelserna.

Danmark får även stöd från andra håll. Frankrike bidrar med ett betydligt större förband på 35 personer samt en helikopter med antidrönarförmåga. Enligt professor Liwång använder det franska bidraget sannolikt liknande tekniska komponenter som det svenska markförbandet.

”Fördelen med en helikopterburen kapacitet är möjligheten att spana från luften. Detta ökar förmågan att upptäcka drönare som kan dölja sig i skog eller bakom byggnader, vilket ger ett kompletterande skydd,” förklarar Liwång.

Samarbetet mellan de nordiska länderna kring säkerhet har intensifierats under senare år, inte minst efter Sveriges NATO-inträde. Detta tillfälliga utlån av specialiserad militär förmåga visar på den praktiska betydelsen av det fördjupade försvarssamarbetet i regionen.

Drönarteknologins snabba utveckling har på senare år skapat nya utmaningar för säkerhetsarbetet vid internationella toppmöten. Både kommersiella och specialbyggda drönare kan utgöra säkerhetsrisker, vilket har lett till utvecklingen av specifika motåtgärder. De system som nu sätts in i Köpenhamn representerar den senaste generationen av sådan teknologi.

Den begränsade informationen om förbandets kapacitet följer ett mönster där militära förmågor, särskilt inom kontraspionage och elektronisk krigföring, traditionellt omgärdas av sekretess. Detta för att inte avslöja metoder och tekniker för potentiella motståndare.

EU-toppmötet i Köpenhamn förväntas avhandla flera känsliga frågor relaterade till unionens framtida utveckling, vilket ytterligare understryker behovet av robust säkerhet runt evenemanget.