Polischefen pressad om högermiljardärens verktyg

I det dolda: Polisens tystnad kring AI-verktyg väcker oro

En anmärkningsvärd tystnad rådde när rikspolischef Petra Lundh lämnade justitieutskottets sammanträdessal i riksdagshuset. Hon hade kallats för att redogöra för Polismyndighetens användning av AI-verktyg och eventuella kopplingar till det kontroversiella amerikanska teknikföretaget Palantir – men lämnade utskottets ledamöter utan konkreta svar.

Frågan om polisens teknikpartner har blivit allt mer brännande sedan Dagens ETC:s granskning i november 2025, som pekade på att polisen använder programvara från Palantir. Svenska Dagbladet hade dessförinnan avslöjat att statsminister Ulf Kristersson (M) i hemlighet träffat företagets grundare Peter Thiel och vd Alexander Karp under Bilderberggruppens möte i Stockholm föregående sommar.

”Vi har varit misstänksamma av etiska skäl. Det handlar om ifall man kan vara trygg med det här, för det finns risker för läckage och missbruk,” säger Gudrun Nordborg (V), ledamot i justitieutskottet och polisens insynsråd.

Palantir och företagets mjukvara Gotham har länge varit föremål för skarp kritik från människorättsorganisationer som Amnesty International. Kritiken grundar sig delvis i företagets ägare Peter Thiels kontroversiella politiska ståndpunkter, med uttalanden som ”Jag tror inte att frihet och demokrati är kompatibla”, men också i att Palantirs teknologi används av amerikansk migrationspolis och Israels underrättelsetjänst.

Gotham beskrivs som ett avancerat operativsystem för datanalys som möjliggör kommunikation mellan olika databaser och tillåter användaren att snabbt analysera enorma datamängder. Dagens Nyheter har hittat referenser till Gotham i flera förundersökningar gällande gängrelaterad brottslighet. Enligt interna polisdokument kan verktyget ha varit avgörande för att sortera material från krypterade appar som använts av ledande personer inom kriminella nätverk.

Gudrun Nordborg uppger för DN att inte ens insynsrådet kunnat få klarhet i frågan om polisens eventuella samarbete med Palantir. ”Nu är det som en offentlig hemlighet och då borde man lägga korten på bordet. Vi vet ju ändå att det är så. Vi har mängder av dokumentation som jag tycker pekar åt att det nästan måste vara på det sättet.”

Även Petter Löberg (S), ledamot i justitieutskottet och polisens insynsråd, uttrycker oro över bristen på transparens gällande polisens användning av avancerad teknik. Han lyfter även fram en vidare politisk dimension:

”Ute i Europa pågår en debatt om att göra sig beroende av amerikanska techbolag och hur klokt det egentligen är, men här i Sverige har det varit väldigt tyst om den frågan.”

Löberg är särskilt kritisk till ett manifest som Palantir publicerade via sitt officiella konto på X den 18 april. ”Det pekar bort från rättsstatliga principer, alla människors lika värde och alla kulturers rätt att samexistera. Man vill gå mot ett mer homogent samhälle, dessutom med ett tydligt religiöst – mellan raderna kristet – inslag,” säger han.

Vid torsdagens utfrågning fick utskottets ledamöter inga svar om Polismyndighetens eventuella affärer med Palantir. Rikspolischef Petra Lundh motiverar tystnaden med säkerhetsskäl: ”Vi intar en principiell hållning, för om vi skulle börja säga vilka system vi har så skulle de kriminella kunna lägga ihop ett och ett och se hur vi arbetar. Så det är för att skydda våra arbetsmetoder som vi inte går ut med vad vi har för leverantörer.”

Vad Lundh däremot betonar är att polisens dataskydd är robust: ”Vi hanterar all information själva. Leverantörerna har inte tillgång till någon information. Vi använder inte molntjänster och inte utländska servrar. Vi har all information på våra egna servrar inom polisen.”

Lundh vill inte ta ställning till huruvida det vore lämpligt för Polismyndigheten att samarbeta med företag som har en öppet antiliberal agenda. Hon utesluter dock inte möjligheten att låta polisens insynsråd få mer information om myndighetens leverantörer av mjukvara och IT-system, under förutsättning att sekretessförbindelser upprättas.

Frågan om Polismyndighetens teknikanvändning berör grundläggande avvägningar mellan effektivitet i brottsbekämpningen och demokratiska värden som transparens och ansvarsutkrävande – en balans som blir allt mer delikat i takt med teknikens ökande inflytande över samhällsfunktioner.