Region Stockholm har ingått en förlikning med de privata vårdbolagen Wemind och Prima som innebär att företagen får mångmiljonbelopp utöver det ursprungliga avtalet för vuxenpsykiatri. Beslutet har väckt frågor om regelverket för offentlig upphandling och huruvida regionen överhuvudtaget hade rätt att ändra i ett färdigtecknat kontrakt.

Efter att upphandlingen av vuxenpsykiatrin i fyra områden slutfördes och avtalen skrevs under i början av 2025 uppstod en konflikt om hur ersättningen skulle beräknas. Wemind och Prima skulle ta över verksamheten den 1 september, men bolagen var djupt oense med regionen om hur ersättningen för 2025 skulle fördelas.

Regionen hade från början sagt att ersättningen för 2025 skulle betalas ut för endast fyra månader, motsvarande den tid som vårdgivarna faktiskt skulle bedriva vård under året. Men de privata vårdbolagen protesterade kraftigt mot denna tolkning och krävde att få ersättning beräknad på hela kalenderåret.

I slutet av augusti skickade Wemind och Prima en gemensam skrivelse till regionen där de krävde ett snabbt besked. I ett mejl den 29 augusti från Weminds dåvarande vice vd Thomas Tegenmark framgick att osäkerheten om ersättningen kunde få allvarliga konsekvenser för både personal och patienter.

”Det är brådskande för oss att få besked i den här frågan. Den avgör hur snabbt vi behöver gå fram i att justera storleken på personalgrupperna. Om vi behöver gå för fort fram i en sådan nedskärning innebär det risker för patientsäkerheten”, skrev Tegenmark enligt uppgifter från Dagens Nyheter.

Vårdbolagen hävdade att ersättningen skulle beräknas på hela året, oavsett när uppdraget faktiskt startade. Enligt bolagen hade avtalet ursprungligen varit tänkt att börja gälla den 1 mars, och de menade att de hade beräknat sina anbud utifrån det datumet. Att starten blev uppskjuten till september berodde på att upphandlingen hade överklagats, något som bolagen inte ansåg skulle påverka deras ersättning.

Efter förhandlingar mellan parterna beslutade sig Region Stockholm för att ge med sig. Den 18 oktober skrev hälso- och sjukvårdsdirektören under ett nytt avtal som specificerade hur det ursprungliga avtalet skulle tolkas. Enligt den nya överenskommelsen skulle ersättningen baseras på hela kalenderåret 2025.

Bara några dagar tidigare, den 14 oktober, fattades två beslut som gav Wemind och Prima betydligt högre ersättning. Den totala merkostnaden för regionen uppgick till 18,9 miljoner kronor – varav 12,9 miljoner kronor gick till Wemind och sex miljoner kronor till Prima. Utöver detta kunde bolagen få upp till maximalt 37 miljoner kronor extra om de klarade av sina egna produktionsmål när det gäller patientbesök, enligt regionens uppskattning.

Christoffer Bernsköld, avdelningschef för närsjukvård på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, bekräftar att regionen accepterat förlikningen, men betonar att det inte betyder att regionen ändrat sin grundläggande uppfattning i frågan.

”Vi har accepterat den här förlikningen, men det betyder inte att vi ändrat uppfattning i sak”, säger Bernsköld till DN.

Han förklarar att de båda bolagen varit mycket bestämda på att avtalet kan tolkas utifrån kalenderår, både i skriftlig och muntlig kommunikation. Regionens egen tolkning är att ersättning för vård ska utgå från det faktiska startdatumet, vilket också är regionens normala praxis. Men regionen valde att gå vårdgivarna till mötes eftersom bedömningen var att det fanns stor risk att förlora en rättslig tvist om frågan hade gått vidare till domstol.

Beslutet att ändra i ett redan ingånget kontrakt har dock väckt principiella juridiska frågor. Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet och expert på offentlig upphandling, säger att ändringar i offentliga kontrakt som huvudregel inte är tillåtna efter att en upphandling avslutats.

”Som huvudregel får ändringar inte göras i ett offentligt kontrakt som slutits efter att en offentlig upphandling avslutats. Ändringar kan göras om de är oväsentliga, till exempel om de är av ett lågt värde”, säger Sundstrand.

Hon poängterar att ändringar av större värde, särskilt till fördel för leverantören, är otillåtna och kan utgöra olagliga direktupphandlingar. Det faktum att parterna är överens om ändringarna spelar ingen roll, eftersom väsentliga ändringar oavsett orsak inte är tillåtna annat än i vissa särskilt angivna undantagsfall.

Christoffer Bernsköld hävdar dock att regionens juridiska expertis bedömer att förlikningen är tillåten eftersom det inte handlar om en tillräckligt stor ändring för att klassas som väsentlig. Han medger samtidigt att bedömningen inte har prövats rättsligt.

”Det är bedömningen från vår juridiska expertis, eftersom det inte handlar om en stor ändring. Men det har ju inte prövats rättsligt”, säger Bernsköld.

Han tillägger att regionen ser att det blir allt vanligare att upphandlingar överklagas, och att regionen därför behöver se över hur framtida avtal skrivs för att undvika otydligheter som ger utrymme för tolkning.

Upphandlingen av vuxenpsykiatrin är en del av en större omorganisation av den psykiatriska vården i Region Stockholm. Regionledningen med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har delat in regionen i tio geografiska områden med målet att göra vården mer jämlik. Efter att fyra områden upphandlats har Wemind vunnit tre avtalsområden – Barkarby–Jakobsberg, Haninge och Skärholmen – medan Prima vann avtalet för Täby–Arninge.

Omorganisationen har dock kritiserats för att ha minskat resurserna kraftigt. Jämfört med tidigare avtal har resurserna minskats med mer än hälften, vilket särskilt har drabbat utsatta områden som Järvafältet.

Varken Wemind eller Prima har velat kommentera detaljerna i förlikningen. Lars Öhrmalm på Prima hänvisar till Region Stockholm som avtalspart, medan Weminds vd Urban Bargo Pettersson inte har besvarat förfrågningar från media.