Få fuskåkare i SL-trafiken: ”Stockholmarna vill göra rätt för sig”

De senaste årens sjunkande fusk i SL-trafiken ses som en framgång

Andelen resenärer som åker utan giltig biljett i Stockholms kollektivtrafik fortsätter att ligga på historiskt låga nivåer. Under 2024 noterades en rekordlåg siffra på 1,8 procent, med en marginell ökning till 1,9 procent under förra året. Detta är en markant förbättring jämfört med tidigare år – 2022 låg andelen fuskresenärer på omkring 3 procent och 2023 på 2,3 procent.

Trafikregionrådet Jakop Dalunde (MP) uttrycker tillfredsställelse över den positiva utvecklingen och menar att det finns flera bakomliggande faktorer.

”Stockholmarna vill göra rätt för sig. De vill betala. I någon mån är det en moralisk fråga och man vill göra rätt. Sedan har vi också ett enkelt biljettsystem med tydlig information. Att man kan betala genom att blippa bankkortet tror jag också har hjälpt”, säger Dalunde.

Han delar sin föregångare Anton Fenderts (MP) uppfattning om att SL bör fokusera på att göra det enkelt för resenärer att göra rätt, snarare än att försvåra för den som vill fuskåka.

”Absolut, för jag tror verkligen att de flesta stockholmare vill göra rätt för sig”, understryker Dalunde.

Parallellt med de sjunkande fusksiffrorna har antalet biljettkontroller ökat markant. Under 2025 genomfördes cirka 6,3 miljoner kontroller i Stockholms kollektivtrafik. Enligt Dalunde är denna nivå av kontroller nödvändig för att komma åt det som visat sig vara den vanligaste formen av fusk – resenärer som använder rabatterade biljetter utan att vara berättigade till dem.

”Det är ett fusk som är svårt att hantera med hur spärrar är utformade. Så där fyller kontrollerna en viktig funktion för att stävja det fusket”, förklarar han.

Det övriga fuskandet består främst av traditionell plankning och att resenärer tar sig in i kollektivtrafiksystemet där spärrar saknas.

Dalunde är övertygad om att fusktalen kan pressas ned ytterligare och kopplar samman detta med den allmänna uppfattningen om kollektivtrafiken.

”Betalningsviljan kan vara kopplad till förtroendet för systemet, alltså i vilken utsträckning man tycker att systemet är legitimt. Jag tror att ju bättre kollektivtrafiksystemet fungerar desto mindre blir fusket. Nu kan vi satsa mer och därför hoppas jag att fler kommer att känna förtroende för kollektivtrafiken när vi ökar kvaliteten”, säger han.

Ett experiment med öppna spärrar vid Näckrosens tunnelbanestation avslutades i slutet av förra året efter ett års testperiod. För närvarande finns inga planer på liknande projekt, men däremot vill trafikregionrådet utöka möjligheten till påstigning genom samtliga dörrar på fler bussar.

”Det har varit populärt. Både för att det minskar trängseln bland passagerarna, men det är också väldigt bra för den samhällsekonomiska lönsamheten eftersom bussarna stannar mycket kortare tid på hållplatserna. Jag skulle gärna se att vi inrättar fler stombussar där vi då också skulle kunna ha påstigning på alla dörrar”, säger Dalunde.

Påstigning genom samtliga dörrar blev först möjligt på busslinje 4 efter ett pilotförsök 2023. Sedan dess har systemet implementerats på fler stombussar. I november 2025 utökades denna möjlighet även till busslinjerna 176 och 177 som trafikerar sträckan mellan Mörby station och Ekerö.

Den positiva trenden med minskat fuskåkande ses som ett tecken på att SL:s strategi med en kombination av enkelhet för resenärerna och strategiska kontroller ger resultat. Samtidigt indikerar den låga andelen fuskåkare att stockholmarna i allt högre grad ser kollektivtrafiken som en gemensam resurs värd att finansiera genom biljettköp.

Utmaningen för regionens trafikansvariga blir nu att fortsätta förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och tillförlitlighet för att ytterligare stärka förtroendet hos resenärerna, något som Dalunde menar är direkt kopplat till viljan att betala för sin resa.