Farshid Jalalvand: Har man verkligen läst boken när man lyssnat på den?

Svenskarna visar en allt tydligare preferens för ljudböcker framför traditionella pappersböcker, en trend som väcker både intresse och debatt bland litterära kretsar. Enligt nya statistiska uppgifter lyssnar svenskar i genomsnitt på dubbelt så många böcker som de fysiskt läser – ett fenomen som förändrar vår relation till litteraturen.

Denna utveckling har accelererat under de senaste åren, delvis driven av ett växande utbud av digitala prenumerationstjänster och ökad tillgänglighet till ljudboksformat. Streamingplattformar som Storytel, Bookbeat och Nextory har etablerat sig som betydande aktörer på den svenska bokmarknaden, med kontinuerligt växande användarbaser.

För många väcker dock denna förskjutning från traditionell läsning till lyssnande en fundamental fråga: Kan man verkligen påstå att man ”läst” en bok när man i själva verket har lyssnat på den? Är ljudbokskonsumtion jämförbar med den klassiska läsupplevelsen, eller representerar den något annorlunda – kanske till och med en form av genväg?

Forskare inom kognitionsvetenskap och litteraturvetenskap har börjat undersöka denna frågeställning mer ingående. Studier från bland annat Stockholms universitet visar att hjärnans bearbetning av information skiljer sig åt mellan visuell läsning och auditiv perception. Vid traditionell läsning aktiveras vissa visuospatiala områden i hjärnan som inte engageras på samma sätt vid lyssnande.

Professor Maria Larsson vid Psykologiska institutionen förklarar: ”Hjärnan bearbetar text och tal via delvis olika neurologiska banor. Vid läsning aktiveras särskilda visuella områden, medan ljudböcker främst engagerar auditiva processer. Båda metoderna kan dock leda till liknande förståelse och behållning av innehållet, men vägen dit ser annorlunda ut.”

Förlagsbranschen har naturligtvis anpassat sig till denna förändring. Svenska förlag investerar numera betydande resurser i produktion av ljudböcker, med professionella uppläsare och ibland även ljudeffekter för att förhöja lyssningsupplevelsen. Denna trend har skapat nya arbetstillfällen för röstskådespelare och producenter inom ett tidigare begränsat fält.

Bonnier Audio, en av marknadens ledande aktörer, rapporterar en årlig tillväxt på över 25 procent inom ljudbokssegmentet. ”Vi ser att ljudböcker inte bara ersätter traditionell läsning utan också når nya målgrupper som tidigare inte konsumerat litteratur i samma utsträckning,” säger Maria Edsman, VD för Bonnier Books.

För många svenskar erbjuder ljudböcker en praktisk lösning i en hektisk vardag. De kan konsumeras medan man utför andra aktiviteter – under pendling, träning eller hushållsarbete – något som traditionell läsning inte möjliggör på samma sätt. Detta multitaskingfenomen har bidragit till att öka den totala tiden som ägnas åt litteratur.

”Jag skulle aldrig hinna läsa lika många böcker som jag nu lyssnar på,” berättar Lisa Bergström, 34, regelbunden ljudboksanvändare från Göteborg. ”Med två små barn och heltidsjobb var min läsning nästan obefintlig innan jag började med ljudböcker. Nu kan jag ta del av flera romaner i månaden.”

Kritiker hävdar dock att ljudbokslyssnande kan leda till en ytligare relation till texten. Litteraturvetaren Anders Olsson vid Svenska Akademien menar att den traditionella läsningens långsamhet och kontemplativa natur är svår att replikera i ljudformat: ”Vid läsning bestämmer man själv sitt tempo, kan återvända till en passage, reflektera. Ljudboken rullar vidare i sitt eget tempo oavsett om lyssnaren hunnit bearbeta innehållet eller inte.”

En intressant aspekt är hur författare nu börjar anpassa sitt skrivande för ljudmediet. Kortare kapitel, tydligare dialogmarkörer och mindre komplexa meningsbyggnader blir allt vanligare i litteratur som förväntas konsumeras primärt som ljudbok. Detta representerar en betydande förändring i själva det litterära hantverket.

Forskningsresultat från Göteborgs universitet pekar på att återkallningen av detaljer i en berättelse kan vara något sämre vid lyssnande jämfört med traditionell läsning, medan den emotionella upplevelsen och helhetsförståelsen ofta är jämförbar mellan medierna.

Oavsett om ljudbokslyssnande betraktas som fullvärdigt eller som en form av ”fusk” är det uppenbart att denna konsumtionsform nu är djupt förankrad i svenska läsvanor. Den representerar en demokratisering av litteraturen som gör den tillgänglig för fler människor under fler omständigheter än någonsin tidigare.

Vad detta betyder för framtidens litterära kultur återstår att se, men klart är att bokbranschen genomgår en transformation som påminner om den musikindustrin upplevde för ett decennium sedan – från ägande till tillgång, från fysiskt till digitalt, från koncentrerad upplevelse till integrerad vardagsaktivitet.