Fler grips utomlands – men listan över efterlysta växer

Svenska polisen skördar nu frukterna av ett långsiktigt arbete med att bekämpa gängkriminalitet genom internationellt samarbete. I takt med att det svenska gängvåldet minskat har fokus alltmer kommit att hamna på högprofilerade gripanden av nätverkstoppar i utlandet. Under årets första sju månader har antalet utlandsgripanden efter svenska efterlysningar fortsatt att öka, med 188 personer gripna i början av augusti jämfört med 157 under samma period föregående år.

Den senaste veckan har präglats av två uppmärksammade fall som illustrerar denna utveckling. Under helgen greps 21-årige Emin Muqa Kulic av spansk polis utanför Barcelona efter över ett års efterlysning. Han misstänks ha anstiftat ett stort antal våldsdåd åt det så kallade Dalennätverket och kopplas bland annat till mordet på restaurangen Tre Vänner i södra Stockholm, där en 13-årig pojke gick in och sköt ihjäl en 25-årig man.

Dagen efter gripandet i Spanien dömdes en annan gängtopp, Foxtrotmannen Ali Shehab, till livstids fängelse i Irak. Han hade gripits i landet i slutet av 2025. Vid tidpunkten för respektive gripande fanns båda männen uppsatta på Europols lista över de mest eftersökta brottslingarna i Europa.

Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, förklarar att framgångarna är resultatet av systematiskt arbete över tid. Det krävs mycket omfattande insatser om man inte bara vill lyckas med gripanden i ett eller två prioriterade ärenden, utan uppnå en större volym, betonar han.

Bakom de ökande framgångarna ligger ett förbättrat internationellt samarbete som Sverige byggt upp under de senaste åren. Detta omfattar både samarbete på regeringsnivå och mellan myndigheter i olika länder. Arbetet har fortsatt under 2026 och innefattar nu ett bredare spektrum av länder än tidigare.

Polisen har bland annat arbetat intensivt med Irak, Förenade Arabemiraten, Spanien och flera länder i Nordafrika. Johan Olsson understryker vikten av att inte låsa sig vid bara ett eller två länder, utan ha ett brett nätverk av samarbetspartners.

En tydlig trend som polisen kan se är att gripandena nu sker i fler länder än tidigare. Det har till exempel förekommit ett flertal gripanden i Thailand. Johan Olsson tolkar detta som en naturlig motreaktion från de kriminella nätverken. När de inser att de inte sitter tryggt på en plats börjar de röra sig mellan fler länder för att undvika att gripas.

Den operativa utmaningen ligger sällan i att lokalisera en efterlyst person. I stället handlar det oftast om att få utländska kollegor att prioritera ärendet och navigera genom komplicerade juridiska processer. Det stora problemet är att samordna olika rättsystem och operativt arbete mellan länder, förklarar Johan Olsson. De juridiska processerna är ofta mycket snåriga att ta sig igenom, och först i slutskedet kan den exakta lokaliseringen bli en utmaning.

Trots framgångarna med att gripa fler personer i utlandet närmar sig inte polisen slutet på listan över efterlysta. Tvärtom fortsätter listan att fyllas på i snabb takt. En kraftig ökning av antalet internationella efterlysningar har skett de senaste åren, konstaterar Johan Olsson.

I juli 2026 var omkring 720 personer efterlysta av Sverige genom Interpol. Därtill kommer ytterligare brottsmisstänkta som endast är eftersökta inom Schengen-området. Även om långt ifrån alla på listan har koppling till nätverkskriminalitet, är gängens utveckling en viktig förklaring till ökningen av efterlysningar.

Den organiserade brottsligheten i Sverige har blivit alltmer internationaliserad, vilket speglas i behovet av gränsöverskridande polisarbete. Kriminella nätverk opererar inte längre bara inom Sverige utan har etablerat sig i flera länder, ofta i södern eller Mellanöstern.

Samtidigt har polisen själv blivit bättre på att kommunicera vikten av internationella efterlysningar internt. Det finns nu en tydligare förståelse för att dessa efterlysningar verkligen får effekt, vilket har bidragit till att fler sådana utfärdas, enligt Johan Olsson.

De senaste årens våldsvåg kopplad till gängkriminalitet i Sverige har motiverat ett ökat fokus på att komma åt de personer som styr och organiserar våldet, även när de befinner sig utomlands. Flera av de högst prioriterade personerna på svenska polisens efterlysningslistor har sökt skydd i andra länder, ofta i länder där de har kopplingar eller där det tidigare varit svårare för svensk polis att verka.

Utvecklingen visar att internationellt polissamarbete blivit en allt viktigare komponent i kampen mot organiserad brottslighet. För svensk polis har det varit nödvändigt att bygga långsiktiga relationer med myndigheter i länder som tidigare inte varit naturliga samarbetspartners i brottsbekämpning.