Flera vattendrag torkar ut: ”Ser riktigt risigt ut”

Grundvattennivåerna är nu så låga att läget är kritiskt i stora delar av Sverige. I 14 av landets 21 län ligger grundvattennivåerna under det normala, och i tio län är flödena i vattendragen så låga att det råder brist. Vid Svartån i Karbenningby i Västmanland är situationen tydlig. Där leder badbryggans stege i dag ner till ett sprucket, uttorkat landskap i stället för till vatten.

Redan sista veckan i juli nådde Svartån kritiska nivåer, enligt Isabella Segerström, biolog vid Länsstyrelsen i Västmanland. Svartån är ett känsligt vattendrag som även tidigare haft problem med låga vattennivåer. När länsstyrelsen talat med dammägare längs ån har bilden dock varit splittrad. ”Vissa säger att de aldrig har sett så här låga nivåer i Svartån, medan andra säger att så här lågt är det väl ungefär vart femte år”, säger hon.

De låga vattennivåerna får konsekvenser för både människor och natur. Jordbruk och vattenförsörjning påverkas, liksom djurlivet i och kring vattendragen. ”Hela ekosystemet får börja om när det torkat ut”, säger Andreas Holmberg, limnolog vid Länsstyrelsen i Blekinge. Han har nyligen arbetat med att flytta flodpärlmusslor som strandat i Silletorpsån. Musslan är starkt hotad, men Silletorpsån är ett av få ställen där den lever och frodas. ”Där är det extremt låga flöden, nästan nollflöden. Det är några ynka liter vatten och de behöver syre. Det ser riktigt risigt ut i vårt mest livskraftiga bestånd”, säger Holmberg.

Silletorpsån är bara ett av Blekinges vattendrag där situationen är allvarlig. I Nättrabyån är vattendragsbäddarna helt torra, enligt Holmberg. ”Det är som att vara nere i Spanien och gå i vattendragsbäddarna. Det är riktigt beklämmande faktiskt”, säger han.

Orsaken till de låga vattennivåerna är främst ett underskott på nederbörd under hela året, förklarar Gustav Strandberg, forskare i regionalt klimat vid SMHI. Han påpekar att varken enskilda värmeböljor eller några veckors torrt väder ensamt avgör situationen. ”De stora grundvattenmagasinen tar lång tid att fylla på och de tar lång tid att tömma, så några veckor med varmt eller torrt väder gör ingen skillnad”, säger han.

Däremot har klimatförändringen betydelse. Varmare luft gör att mer vatten avdunstar innan naturen hunnit ta tillvara på nederbörden. ”Mer av den nederbörd som faller avdunstar när det är varmt, och det gör att den inte är tillgänglig – det torkar fortare. Hade vi inte haft en klimatförändring hade effekterna kanske varit lite svagare”, säger Strandberg.

Vattenbristen kan också få ekonomiska följder. För lantbruket innebär låga grundvattennivåer minskad tillgång till bevattningsvatten, vilket riskerar att slå mot skördar och djurhållning. Hushåll med egna brunnar kan drabbas av sinande vattentillgångar. I flera delar av landet har kommuner tidigare infört bevattningsförbud under torra somrar, och med ett varmare klimat väntas behovet av långsiktig planering bli allt större. Forskning och erfarenheter från tidigare torrår visar att vattenfrågan inte enbart handlar om akuta åtgärder, utan också om att säkra tillgången för framtiden.

I ett längre perspektiv handlar det också om livsmedelsförsörjning. Stora delar av Europa har under de senaste åren drabbats av torka, och ett varmare klimat innebär att vattentillgången blir allt mer avgörande för jordbruksproduktionen. Myndigheterna följer nu utvecklingen noga. Länsstyrelserna arbetar med att kartlägga var situationen är allvarligast, och för vattenlevande arter som flodpärlmusslan är varje undsättningsinsats viktig. Men utan en lång period med normala eller höga nederbördsmängder lär grundvattenmagasinen förbli underfyllda. Som Strandberg framhåller tar det tid att återställa en uttorkad grundvattentillgång – några regnskurar under hösten räcker troligen inte.