Försök med öppna spärrar succé enligt SL – men inga nya test är planerade

Efter ett års testperiod med öppna spärrar på Näckrosens tunnelbanestation i Stockholm visar SL:s utvärdering att resenärerna blivit alltmer positiva till konceptet. Andelen som anser att öppna spärrar är en bra eller mycket bra idé har ökat från 48 procent före försöket till 70 procent efter, medan andelen negativt inställda har minskat från 26 till 17 procent.

– Vi gjorde försöket för att vi sett att i många andra tunnelbanesystem runt om i Europa – i Berlin, München, Wien, Helsingfors, Köpenhamn och Oslo – så har spärrfri tunnelbana minskat trängseln och ökat trivseln för resenärerna. Vi ville se om samma resultat skulle ske i Stockholm, säger trafikregionrådet Jakop Dalunde (MP).

Debatten kring tunnelbanans spärrar har länge varit en politisk fråga i Stockholm, med partier på vänstersidan som förespråkat en liberalare hållning inspirerad av modeller från andra europeiska städer, särskilt Köpenhamn. Efter en period av relativt tyst debatt fick frågan ny energi när det dåvarande trafikregionrådet Anton Fendert (MP) initierade pilotförsöket, som inleddes i december 2024.

När det gäller tryggheten på stationen visar utvärderingen att antalet rapporterade incidenter i stort sett varit oförändrat jämfört med tidigare. Upplevd trygghet bland resenärerna ligger också på samma nivå som innan försöket.

Ett intressant mönster visade sig gällande fuskåkning. I början av försöket ökade antalet resor utan giltig biljett kraftigt till 9,84 procent, för att sedan gradvis sjunka. Vid slutet av testperioden låg fuskåkningen på 2,43 procent – lägre än tidigare.

– I slutet av försöket var man nere på jämförbara siffror med systemet i övrigt, de var till och med lägre än tidigare år. Man kan göra en parallell till systemet på stombussarna där vi infört öppna spärrar. Där såg vi samma sak. I början ökade resandet utan giltig biljett, men sedan sjönk siffrorna, säger Dalunde.

Han medger dock att informationen under försöket kunde ha varit tydligare. I Köpenhamn, till exempel, är budskapet till resenärerna mycket tydligare med information om höga böter för den som passerar utan giltig biljett.

– Det gick att missförstå informationen i Näckrosen och tolka det som att det handlade om ett försök med gratis kollektivtrafik. Efter att vi ökade mängden kontroller och hade mer närvarande personal så gick signalen fram om att det var ett försök med spärrfri tunnelbana, då minskade resandet utan giltig biljett.

Försöket har inte varit utan kritik. En Ica-butik i närheten av stationen har rapporterat en ökning av stölder, där tjuvar enligt butikspersonalen utnyttjat den öppna spärrlinjen som en enkel flyktväg. Detta fick bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) att kritisera pilotprojektet.

Dalunde uttrycker sympati för butiksägaren men påpekar samtidigt att stora delar av Stockholms kollektivtrafik – som Nockebybanan, Lidingöbanan, Tvärbanan och delar av pendeltågssystemet – redan är spärrfri.

– I rapporten så uppger områdespolisen att gärningspersoner kan ta sin tillflykt till tunnelbanan alldeles oavsett spärrarna, säger han.

Oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M) förblir kritisk och beskriver försöket som ”ett dyrt experiment”. Han hävdar att styret ”nu bekänner färg och går till val på öppna spärrar för tjuvåkare och stöldligor i tunnelbanan”.

Trots den generellt positiva utvärderingen finns inga omedelbara planer på att utvidga konceptet med öppna spärrar till fler stationer.

– I dagsläget är det inga nya försök planerade. Det blir eventuellt en fråga för nästa mandatperiod, säger Jakop Dalunde.

När han tillfrågas om detta ska tolkas som att trafikförvaltningen är missnöjd med utfallet svarar han:

– Om vi tittar på vad som var farhågorna och förhoppningarna så har försöket fallit väl ut.

Försöket med öppna spärrar utgör en del av en större diskussion om hur Stockholms kollektivtrafik ska utformas för att balansera tillgänglighet, trygghet och ekonomi – en debatt som kommer att fortsätta in i nästa mandatperiod och sannolikt bli en valfråga i regionpolitiken.