Den svenska regeringen klubbade igenom en nationell strategi för psykologiskt försvar under tisdagen. Syftet är att stärka landets försvarsvilja och skydda samhället mot otillbörlig informationspåverkan från främmande makter. En central del av strategin är att artificiell intelligens i större utsträckning ska användas för att analysera aktörer på nätet.

Civilminister Carl-Oskar Bohlin från Moderaterna betonar vikten av det psykologiska försvaret och menar att försvarsviljan finns i den kognitiva miljön, som han uttrycker det ”mellan öronen”. Strategin ska fungera som ett styrinstrument för myndigheterna i deras arbete mot desinformation och påverkansoperationer.

Valrörelser har historiskt varit extra utsatta för påverkansoperationer från utländska aktörer. Ett färskt och tydligt exempel är det senaste presidentvalet i Rumänien, där det första valresultatet ogiltigförklarades. Motiveringen var att valrörelsen hade påverkats och snedvridits av omfattande desinformation. Detta visar på den akuta problematik som många demokratier i Europa nu står inför.

När det gäller den pågående svenska valrörelsen beskriver Bohlin läget som relativt lugnt för tillfället. Samtidigt varnar han för att situationen snabbt kan förändras och att det är viktigt att hålla garden uppe. Den största risken enligt ministern är att enskilda händelser utnyttjas av aktörer som vill påverka den svenska opinionen genom att sprida en felaktig bild av vad som faktiskt har inträffat i sociala medier.

Som exempel pekar Bohlin på den så kallade LVU-kampanjen, där falska påståenden spreds om att socialtjänsten specifikt skulle vara ute efter muslimska barn. Detta är ett tydligt exempel på hur desinformation kan användas för att skapa misstro mot myndigheter och samhällsinstitutioner.

Ett annat exempel som ministern lyfter fram är hur koranbränningar användes under Sveriges Nato-process för att sprida en missvisande bild av vad som pågick i landet. Enligt Bohlin visar detta på hur främmande aktörer identifierar känsliga narrativ som kan vridas för att få genomslag i olika samhällsgrupper. Sådana operationer kan snabbt spridas och förstärkas genom sociala medier.

Den nya nationella strategin är relevant även för hanteringen av den svenska valrörelsen. Sedan tidigare finns ett etablerat samarbete mellan flera myndigheter, däribland Valmyndigheten, Polisen och Myndigheten för psykologiskt försvar. Detta samarbete är specifikt inriktat på att identifiera och motverka påverkanskampanjer som kan hota den demokratiska processen.

Carl-Oskar Bohlin, som själv är känd som en aktiv och offensiv debattör i sociala medier, understryker vikten av att göra en tydlig åtskillnad mellan utländsk påverkan som syftar till att skada Sverige och den fria inhemska debatten. Han betonar att politiska motståndare givetvis kommer att ha olika åsikter och att detta är en naturlig del av demokratin.

Ministern klargör att den ordinarie politiska debatten, oavsett hur hård den kan vara, inte har något med det psykologiska försvaret att göra. Meningsutbyten mellan politiska motståndare faller inom ramen för yttrandefriheten och är en grundläggande del av demokratin. Det är den systematiska desinformationen från främmande makter som strategin syftar till att bekämpa.

Den nya strategin kommer att innebära ökade möjligheter för myndigheter att använda moderna verktyg, inte minst artificiell intelligens, för att upptäcka och analysera mönster i påverkansoperationer. Detta är ett led i att Sverige, liksom många andra europeiska länder, anpassar sitt försvar till moderna hot som ofta utspelar sig i den digitala miljön.

Med den nationella strategien för psykologiskt försvar på plats förstärks Sveriges beredskap inför valrörelsen. Samtidigt fortsätter arbetet med att balansera behovet av säkerhet med grundläggande demokratiska principer som yttrandefrihet och en fri debatt. I en tid av ökad geopolitisk spänning och sofistikerade påverkansoperationer blir det psykologiska försvaret en allt viktigare komponent i det totala försvaret av nationen.