Försvaret om ryska hotet: Förberett oss på allt

Överbefälhavaren Michael Claesson har vid upprepade tillfällen varnat för att Ryssland kan komma att testa Natos sammanhållning genom att exempelvis ockupera en mindre, obebodd ö i Östersjön. Ett sådant scenario skulle kunna användas för att pröva om Natoländerna verkligen kan ena sig om att aktivera den omdiskuterade försvarsgarantin enligt artikel 5 i Natofördragets ramverk.

Ett beslut om att utlösa artikel 5 måste fattas på politisk nivå i det Nordatlantiska rådet, NAC. Men det innebär inte att Sverige och andra medlemsländer skulle sitta passiva i väntan på ett formellt beslut, understryker chefen för den svenska Marinen, konteramiral Ewa Skoog Haslum.

Hon betonar att varje Natoland har ett individuellt ansvar som nation att både planera för och aktivt förebygga attacker mot det egna territoriet. Om ett grannland skulle bli utsatt för ett angrepp kommer Sverige att ge stöd till det drabbade landet, oavsett om ett formellt Natobeslut har fattats eller inte.

Sverige har bilaterala avtal med Finland som gäller även under andra förhållanden än fredstid. Dessutom finns samarbetsavtal med flera andra länder i regionen. Utöver Natos försvarsgaranti finns även EU:s försvarsklausul att luta sig mot i en krissituation.

Skoog Haslum uttrycker förtroende för att Nato kommer att agera snabbt och beslutsamt i ett pressat läge för att aktivera artikel 5. Hon påpekar att om man inte skulle kunna lita på det, så skulle man i praktiken inte kunna lita på Nato överhuvudtaget.

Samtidigt bedömer hon att sannolikheten för att Ryssland skulle våga testa Nato genom att ta en bit mark är relativt låg i dagsläget. Men hon är noga med att påpeka att säkerhetsläget är dynamiskt och oförutsägbart. Det hon säger i dag kan totalt förändras inom loppet av en vecka, menar konteramiralten.

Försvarsberedningen skriver i sin nyligen publicerade rapport om återkommande sabotage, cyberangrepp, GPS-störningar, kränkningar och andra incidenter i Östersjöregionen med olika typer av ryska kopplingar. Enligt bedömningen kommer Ryssland de närmaste åren sannolikt att fortsätta med sådana hybrida operationer för att undvika att överskrida tröskeln för vad som skulle kunna klassas som ett väpnat angrepp.

För Försvarsmakten är det avgörande att alltid ha en god och aktuell lägesbild över situationen runt Östersjön. Skoog Haslum beskriver den svenska lägesbilden som fenomenal och betonar att det är Försvarsmaktens ansvar att vara beredd på både eskalering och oväntat agerande från potentiella motståndare.

Hon erkänner dock att det alltid är svårt att förutse exakt vad som kommer att ske i en komplex säkerhetsmiljö. Förberedelse och beredskap är därför nyckelord i det svenska försvarsarbetet.

Den ryska flottans aktiviteter i Östersjön har ökat markant sedan man började eskortera handelsfartygen i sin så kallade skuggflotta. Denna skuggflotta består av äldre fartyg som används för att kringgå internationella sanktioner och transportera bland annat olja.

Skoog Haslum visar sig inte särskilt oroad över risken för konfrontationer till havs, så länge både internationella och svenska lagar och rätt följs på internationellt och svenskt vatten. Om alla följer de etablerade reglerna borde det inte finnas några egentliga risker, menar hon.

Hon refererar till en incident i Engelska kanalen där ett ryskt krigsfartyg sköt varningsskott mot en civil yacht som kommit för nära. Skoog Haslum påpekar att varningsskott är en del av den varningskedja som alla krigsfartyg använder sig av i olika situationer, men erkänner samtidigt att det är en mycket ovanlig händelse.

För civila båtförare som råkar segla i närheten av ryska krigsfartyg ger konteramiralten ett lugnt råd: följ bara de sjötrafikregler som gäller. Hon betonar att man inte behöver känna någon särskild rädsla bara för att man ser ett örlogsfartyg i sitt närområde.

Den svenska Marinens hållning speglar en balans mellan beredskap och ickeprovokation. Man är förberedd på olika scenarion samtidigt som man inte vill eskalera spänningar i regionen genom onödiga reaktioner. Detta är särskilt viktigt i den känsliga Östersjöregionen där flera Natoländer, Ryssland och neutrala stater verkar i närhet av varandra.