Lärarbristen i Gällivare och Kiruna har under lång tid varit ett av norra Sveriges mest svårlösta problem. Nu tar gruvbolagen LKAB och Boliden ett ovanligt grepp: anställda med lärarutbildning ska erbjudas tjänstledighet i upp till tre år för att återvända till skolan.

Bakgrunden är en skriande brist på behöriga lärare i Malmfälten, samtidigt som gruvnäringen lockar till sig arbetskraft med konkurrenskraftiga löner och förmåner. Enligt Åse Juhlin, HR- och kommunikationsdirektör på LKAB, finns det i dag flera lärare inom bolaget som lämnat skolvärlden för arbete i gruvan.

– Om vi kan underlätta för att få några att ta klivet till att jobba inom skolan och på så sätt underlätta lärarförsörjningen, så vill vi göra det, säger hon.

Erbjudandet innebär att gruvanställda kan vara tjänstlediga i upp till tre år för att undervisa. De får behålla delar av sina gruvförmåner, exempelvis friskvård och tandvårdsersättning. Även lönen kan kompenseras om den skiljer sig från lönen i gruvan.

– Vi kan tänka oss att eventuellt kompensera om lönen i skolan skiljer sig mot den de har haft i LKAB, säger Åse Juhlin.

Initiativet är en direkt följd av den akuta situationen i Gällivare och Kiruna, där arbetslösheten är lägst i landet. Gruvbolagen är regionens dominerande arbetsgivare, och deras expansion har skapat en arbetsmarknad där i princip alla som vill ha ett jobb kan få ett. Men det har skett på bekostnad av den offentliga sektorn.

Här spelar LKAB en central roll. Det statligt ägda bolaget driver världens största underjordsgruva för järnmalm i Kiruna samt gruvan i Malmberget utanför Gällivare. Boliden, å sin sida, är ett av Europas ledande gruv- och smältverksföretag med verksamhet i bland annat Aitik, Europas största dagbrottsgruva, belägen utanför Gällivare. Tillsammans utgör de ryggraden i den lokala ekonomin – och konkurrensen om arbetskraften är hård.

För att locka lärare har Gällivare kommun även infört det så kallade Gällivarepaketet, som bland annat innebär subventionerad bostad och andra förmåner för nyinflyttade lärare. DN har tidigare berättat om 64-årige Per Han, som flyttade från Stockholm till Gällivare för ett jobb som högstadielärare.

– Just nu känns det som att röda mattan är utrullad för mig, men du får fråga mig om ett år, sa han då.

Petter Lundin, ordförande för Lärarnas fackförbund i Gällivare och själv mellanstadielärare, är positiv till paketet och till gruvbolagens initiativ. Men han understryker att det behövs långsiktiga lösningar.

– Vi har fått nya medarbetare i kommunen och jag tycker att det är fantastiskt att kommunen faktiskt agerar. Men vi kan inte tvinga dem som har flyttat hit att stanna, säger han.

Lundin pekar på att ekonomin i skolan är ansträngd. Lärarna upplever att det saknas pengar till läromedel, och lönerna håller inte jämna steg med gruvnäringens.

– Det är svårt att konkurrera med gruvan. Jag har jobbat som lärare i snart 15 år och någon som kommer direkt från gymnasiet till ett gruvjobb kan få ut lika mycket som mig i lön. Det känns inte så kul, säger han.

Han förstår att lärare lämnar yrket för gruvan. Villkoren och arbetstiderna är lockande, menar han.

– Gruvjobbet är ett jobb som du släpper när du går hem. Det gör inte våra medlemmar direkt.

Trots det nya erbjudandet har ingen utbildad lärare hittills nappat inför höstterminen 2026. Enligt Åse Juhlin har dock flera visat intresse, och ett möte med skolorna är planerat inom några veckor.

– Tanken är att de som har visat intresse kan få mer information om vad det skulle innebära att under en kort tid byta jobb, säger hon.

Frågan är om initiativet räcker. Med en växande gruvnäring och en allt mer ansträngd offentlig sektor står Malmfälten inför en utmaning som kräver mer än kortsiktiga lösningar. Både LKAB och Boliden har dock signalerat att de ser ett ansvar i att bygga attraktiva samhällen, inte bara lönsamma gruvor. Som Åse Juhlin uttrycker det:

– Det är viktigt med attraktiva verksamhetsorter, och då behöver man också människor som jobbar i de andra sektorerna.

Dela.

9 kommentarer

Leave A Reply