Landskampen mellan Israel och Irland blir politik: ”De hatar oss”

Det var meningen att mötet mellan Israel och Irland i Nations League skulle handla om poäng och tabellposition. I stället har det blivit en politisk händelse som engagerar regeringar, fotbollsförbund och den internationella opinionen. Efter matchen drar den ena sidan paralleller till nazism, medan den andra utreds för rasistiska uttalanden. Stämningen är så infekterad att en av spelarna inte vågar yppa sina åsikter av rädsla för avstängning.

Matchen spelades på neutral plan i Budapest, eftersom Israel inte kan ta emot internationella matcher i hemlandet under pågående krig. Redan före avspark var förutsättningarna minst sagt laddade. Irlands fotbollslandslag har genom åren blivit en symbol för landets kritiska hållning till Israels politik, och det irländska samhället är starkt präglat av en pro-palestinsk opinion. Kriget i Gaza, med en förödande humanitär situation, har ytterligare förstärkt de känslorna.

Vad som exakt hände under matchen är ännu inte klarlagt fullt ut. Men enligt rapporter ska det ha förekommit politiska ramsor och budskap riktade mot Israel. Den israeliska delegationen reagerade omedelbart och valde att tolka det hela i mycket hårda ordalag. Flera israeliska företrädare drog paralleller till nazistisk retorik och menade att det som skedde på läktarna inte bara var antisionism, utan ren antisemitism. Uttalandena har skapat starka reaktioner i Irland, där man förnekar att det skulle röra sig om rasism och menar att Israel medvetet överdriver för att tysta kritik.

Uefa har nu inlett en utredning. Det europeiska fotbollsförbundet ska granska om det förekommit rasistiskt beteende från irländskt håll. Utredningen kan leda till böter, stängda sektioner eller i ett mer långtgående scenario poängavdrag för det irländska landslaget. Förbundet i Irland har meddelat att man kommer att samarbeta, men samtidigt förnekar man att det skulle handla om rasism i den mening Uefa definierar.

Mitt i allt detta finns spelarna. Efter slutsignalen var stämningen i omklädningsrummen tryckt. En av spelarna uttryckte frustrationen: ”Om jag säger vad jag tycker om dem blir jag förmodligen avstängd i några matcher.” Citatet är talande för den situation många spelare befinner sig i när politiska konflikter kryper in på idrottsplanen. De förväntas prestera och spela fotboll, men tvingas samtidigt ta ställning till frågor som egentligen ligger långt bortom deras yrkesroll.

Även på politisk nivå har matchen fått konsekvenser. Irlands regering, som historiskt har varit starkt kritisk till Israels agerande i Palestina, har gått ut och försvarat landets spelare och publik. Man betonar att irländska supportrar har rätt att uttrycka politiska åsikter, men tar samtidigt avstånd från antisemitism. Israeliska myndigheter och diplomater har uttryckt besvikelse över att en idrottshändelse används för att sprida hat. Relationerna mellan länderna, som redan var ansträngda, har försämrats ytterligare.

Det här är inte första gången som Israel möts av protester på fotbollsplanen. Sedan kriget bröt ut i fjol har flera matcher med israeliska lag präglats av politiska markeringar. Uefa har haft svårt att hantera situationen, då man vill hålla idrotten fri från politik, men samtidigt tvingas agera när det blir konflikter. Den här gången står två medlemsländer emot varandra, vilket gör frågan extra känslig.

Nations League är trots allt en tävling där länderna kämpar om att förbättra sina möjligheter till VM-kval och undvika nedflyttning. Men sportsliga aspekter hamnar nu i skuggan. Den pågående utredningen och det diplomatiska efterspelet kommer med stor sannolikhet att dominera rubrikerna under en lång tid framöver. För spelarna handlar det om att försöka fokusera på fotboll, men som en av dem konstaterar: vissa saker är större än sporten.

Efterspelet till matchen mellan Israel och Irland visar hur svårt det är att skilja idrott från politik i en tid av konflikt. Det som började som en landskamp har blivit en symbol för en värld där gränserna mellan plan och samhälle blir allt mer otydliga. Frågan nu är vad Uefa gör, och om det överhuvudtaget går att lappa ihop relationen mellan två länder som står så långt ifrån varandra. Den här historien lär inte ta slut med en färdig utredning.