Sverige står inför ett växande hot från stigande havsnivåer till följd av den globala uppvärmningen. Det varmare havet expanderar och smältvatten från glaciärer, Antarktis och Grönland forsar ut i oceanerna. Tempot i havsnivåhöjningen har fördubblats sedan 1990-talet, och accelerationen väntas fortsätta, enligt flera studier.

För två år sedan pekade Myndigheten för civilt försvar, MCF, ut 17 särskilda riskområden längs Sveriges kuster där konsekvenserna av eventuella översvämningar bedöms bli särskilt allvarliga. Ett av dessa områden är Ystads kommun, där erosionen räknas bland landets värsta.

I Löderups strandbad utanför Ystad har arkitekten Sebastian Honnér byggt ett nytt hus bara ett stenkast från Östersjöns vågor. Från det knallturkosa husets panoramafönster sträcker sig det bräckta vattnet mot horisonten. Men utsikten kommer till ett högt pris – för 70 år sedan låg strandlinjen 50 meter längre ut. Den stuga som en gång stod på tomten slets ut i havet under en storm på 1970-talet.

Sebastian Honnér var väl medveten om riskerna när han köpte tomten för sju år sedan. Redan när fastigheten låg ute till försäljning signalerade Ystads kommun att bygglov inte skulle beviljas på grund av det stigande havet. När Länsstyrelsen besökte platsen för att bedöma situationen var slutsatsen tydlig: ”Fastigheten successivt allt mer kommer att utgöras av hav och huset kommer att undermineras och till slut rasa eller sjunka ner i havet.”

När Sebastian Honnér ändå ansökte om bygglov gjorde Ystads kommun som de lovat – och avslog ansökan. Men lagen hade en annan åsikt. Ett 70 år gammalt dokument skulle ge honom rätt.

Löderups strandbad detaljplanerades 1955, långt innan någon kände till riskerna med klimatförändringar eller stigande hav. Men i lagens mening spelar det ingen roll. Eftersom området är detaljplanerat anses riskerna redan vara prövade. Det innebär att bygglov ska godkännas så länge det är inom ramen för planen.

Principen gäller inte bara detaljplaner från 1950-talet. Rent juridiskt kan planer hela vägen tillbaka till 1800-talet fortfarande gälla och ge rätt till bygglov. Henrik Olsson, bygglovschef i Ystads kommun, menar att detta strider mot alla principer. ”Det har stått en stuga där tidigare som havet tog. Ska vi bevilja att någon bygger nytt där? Det talar emot alla principer”, säger han.

DN:s kartläggning visar att situationen i Ystad långt ifrån är unik. Enbart i de 17 riskområdena för kustöversvämning finns över 8 000 obebyggda tomter som kan hamna under vatten vid framtida högvattenhändelser enligt MCF:s mest optimistiska scenario.

I en enkät som DN skickat ut till landets kommuner uppger 39 av de 153 svarande kommunerna att de hamnat i samma dilemma som Ystad. På flera håll har det lett till juridiska tvister.

Ett exempel finns i Skutskär i Älvkarleby kommun, där exklusiva villor ligger på rad där Dalälven rinner ut i Gävlebukten. Området hotas på sikt av både stigande hav och höga flöden i älven. I den nya översiktsplanen konstateras att den befintliga bebyggelsen ”löper stor risk för översvämning”. Men trots det har kommunen tvingats säga ja till bygglov i området. Kommunen skriver till DN att ”möjligheten att avslå bygglov enbart på grund av framtida riskprognoser är begränsad”.

Ett annat exempel är Boholmarna i Kalmar, ett av kommunens mest attraktiva lägen där många bygglov godkänts de senaste åren. Stora delar av området riskerar att hamna under vatten även vid relativt milda högvattenhändelser i framtiden. ”Svårt att neka bygglov utifrån dagens lagstiftning”, konstaterar kommunen i DN:s enkät.

Flera statliga utredningar har varnat för problemen med de gamla detaljplanerna. Redan 2017 uppmärksammades det i en stor statlig utredning, sedan återigen av SMHI 2019, av Expertrådet för klimatanpassning 2022, av både advokatfirman Delphi och SMHI 2024 – och slutligen i en stor utredning våren 2025 som nu är på remiss. Men inget har gjorts.

”Det är oerhört märkligt att detta inte har åtgärdats. Det är som att vi är blinda inför de risker vi står inför”, säger Eva Eriksson, som i utredningen ”Vem har ansvaret?” från 2017 efterlyste lagändringar som skulle ge kommuner möjlighet att säga nej till nybyggen på gamla detaljplaner.

Flera experter som DN pratat med påpekar att detta inte enbart är en fråga för enskilda individer som riskerar att hamna i kläm. Även samhällsekonomin riskerar att drabbas. ”Vi står inför risken att stora värden investeras i områden där man inte borde bygga”, säger Niklas Thidevall, senior forskare på forskningsinstitutet Rise och expert på juridiken kring klimatanpassning.

Ett sätt att komma tillrätta med problemet är att upphäva de gamla detaljplanerna. Men det riskerar att bli dyrt och svårt. I vanliga fall tas nya detaljplaner fram när en exploatör vill bygga något i en kommun, vilket innebär intäkter. I det här fallet är det enbart en kostnad för kommunen.

Just det sker nu i Ystad, som en konsekvens av Sebastian Honnérs husbygge. Planarkitekten Anton Ehrendahl har fått uppdraget. ”Detta är en av de krångligaste och mest tidskrävande planer som vi någonsin gjort. Vad händer om vattnet kommer upp tre meter? Då måste väldigt mycket mer upphävas”, säger han.

Efter sju år av rättsliga processer har Sebastian Honnér slutligen fått sitt bygglov. Huset är nästan klart på utsidan. Golvnivån är tre meter över havsytan och en stenskoning ska stoppa vattnet från att nå huskroppen. Men han har en plan om havet ändå kommer. Huset är byggt så att det lätt kan lyftas upp på en lastbil och flyttas.

”Det är min poäng, man kan faktiskt bygga på ett sätt som gör att man hanterar riskerna. Just nu är allt så svartvitt”, säger han. På frågan hur länge han tror att han kommer att få njuta av havsutsikten svarar han skämtsamt: ”Tills jag säljer”. Han tillägger: ”Man ska ha respekt för klimatförändringarna, men det är långsamma processer vi pratar om. De närmaste 50 åren eller så borde vara lugnt.”

Havet har hittills stigit med omkring 23 centimeter globalt jämfört med 1900 och tempot accelererar. Till seklets slut väntas havet stiga med flera decimeter till och i absolut värsta fall upp till två meter. Hur snabbt och hur mycket havet kommer att stiga beror på framtida mänskliga utsläpp av växthusgaser.