Här är arbetslösheten lägst och högst

Arbetslösheten i Sverige fortsätter att sjunka, men takten har avtagit markant under våren. Enligt nya siffror från Arbetsförmedlingen ligger den nationella arbetslösheten nu på 6,4 procent, en minskning från 6,9 procent för ett år sedan. Det är den lägsta nivån som uppmätts sedan 2023, men myndighetens prognoser indikerar att den positiva utvecklingen har bromsats in.

– Under våren har återhämtningen dock mattats av och arbetslösheten ligger fortsatt på en förhöjd nivå, skriver Arbetsförmedlingen i sin senaste kvartalsrapport.

Den avmattande trenden syns tydligt i flera av landets största län. I Stockholm, Västra Götaland, Uppsala och Västerbotten ligger arbetslösheten fortfarande över de nivåer som uppmättes under 2023. Enligt myndighetens regionala prognos väntas dessa län inte nå tillbaka till de nivåerna förrän tidigast år 2027.

– Det är en påminnelse om att återhämtningen på arbetsmarknaden är ojämn och att vissa regioner har en bit kvar innan de är tillbaka på mer normala nivåer, säger Evelina Sundin, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

De stora regionala skillnaderna är fortsatt påtagliga. Medan vissa områden närmar sig vad som kan betraktas som full sysselsättning, kämpar andra med betydligt högre siffror. Lägst arbetslöshet återfinns i gruvkommunerna Gällivare och Kiruna i norra Sverige, där arbetslösheten ligger på 2,0 respektive 2,3 procent.

I den andra änden av skalan återfinns Skånekommunerna Perstorp och Malmö, som redovisar arbetslöshetssiffror på 13,0 respektive 11,3 procent. Även på länsnivå är skillnaderna stora: Skåne har den högsta arbetslösheten med 8,4 procent, medan Norrbotten kan stoltsera med den lägsta på 3,5 procent.

Bakom de övergripande siffrorna döljer sig en arbetsmarknad som är starkt tudelad. Medan efterfrågan på arbetskraft inom vissa sektorer är fortsatt hög, minskar antalet nya jobb inom andra. Enligt Arbetsförmedlingens statistik är antalet nyanmälda platser hos landets arbetsförmedlingar färre än under motsvarande period förra året.

Den sektor som fortsatt visar störst behov av arbetskraft är vården. Arbetsgivare inom hälso- och sjukvården söker framför allt undersköterskor samt personal till hemtjänst och äldreboenden. Även inom utbildningssektorn finns ett fortsatt starkt behov av lärare, och efterfrågan på lastbilschaufförer och lagerpersonal är relativt hög.

Den tudelade arbetsmarknaden innebär utmaningar för både arbetssökande och arbetsgivare. Samtidigt som många inom vård- och omsorgssektorn har goda chanser att hitta arbete, kan andra grupper med lägre utbildning eller fel kompetensuppsättning ha svårare att komma in på marknaden.

Experter pekar på att den avmattning som nu sker kan vara en effekt av det allmänna ekonomiska läget, där höga räntor och minskad konsumtion under en längre period har påverkat företagens anställningsvilja. Samtidigt är det tydligt att vissa branscher, inte minst offentlig sektor och infrastrukturrelaterade yrken, fortsätter att visa motståndskraft.

Arbetsförmedlingens prognos för de kommande åren är försiktigt optimistisk. Myndigheten räknar med att arbetslösheten gradvis ska minska, men betonar att utvecklingen är beroende av såväl den globala ekonomiska konjunkturen som strukturella förändringar på den svenska arbetsmarknaden.

För de regioner som ännu inte återhämtat sig fullt ut handlar det om att stärka matchningen mellan arbetssökandes kompetens och arbetsgivarnas behov. Samtidigt krävs fortsatta satsningar på utbildning och kompetensutveckling för att möta de långsiktiga behoven inom framför allt vårdsektorn, där demografiska förändringar väntas öka trycket ytterligare under de kommande åren.