HD dömer man för mordbeställningar på Signal

I kölvattnet av gripandet av två män för mordförsök i november 2024 har ett unikt rättsfall nått Högsta domstolen, vilket kan få betydande konsekvenser för hur rättsväsendet hanterar stämpling till mord i den digitala eran.

Fallet uppdagades när polisen beslagtog en mobiltelefon i samband med gripandet. I telefonen hittades chattar i den krypterade meddelandeappen Signal där en man i 20-årsåldern aktivt försökt rekrytera personer för att utföra mord mot betalning.

”Söker klivare bra betalt intresserad hör av dig!” och ”Söker klivare akut bra betalt kontakta mig så snabbt som…” var några av meddelandena mannen skickat i en grupp med uppskattningsvis ett hundratal användare. Enligt utredningen är ”klivare” slang för personer som är villiga att mörda mot ersättning. I ett annat meddelande sökte han en ”jappare”, ytterligare ett slangord för någon som kan genomföra en skjutning eller ett mord, med texten ”Söker jappare asap”.

Det faktum att ingen svarade på mannens förfrågningar blev en central fråga i rättsprocessen. Mannen åtalades för stämpling till mord men friades initialt i både tingsrätt och hovrätt. De lägre instanserna motiverade sina beslut med att meddelandena saknade konkret information, att de inte besvarats och att Signalgruppen i fråga huvudsakligen var inriktad på narkotikahandel snarare än morduppdrag. Domstolarna noterade även att mannen inte hade någon särskild ställning i förhållande till övriga gruppmedlemmar.

Riksåklagaren valde dock att överklaga till Högsta domstolen och betonade i sin överklagan den växande problematiken med beställningsmord inom gängkriminaliteten. I överklagandet framhölls särskilt hur denna typ av verksamhet har blivit ett etablerat tillvägagångssätt för gängkriminella.

”Det är numera också vanligt att det är väldigt unga personer som tar på sig uppdragen och därigenom förstör eller riskerar att förstöra både sitt eget och andras liv. Det är heller inte sällan som helt utomstående personer drabbas eftersom risken för felskjutningar är överhängande”, skrev riksåklagaren i sin överklagan.

Högsta domstolens avgörande kom på tisdagen och innebar en helomvändning i fallet. HD fastställde att mannen genom sina meddelanden gjort allt som krävdes för att försöka beställa mord. Domstolen bedömde att mordplanerna varit tillräckligt konkreta och att faran för brottets genomförande varit mer än ringa. Därför dömde HD mannen för stämpling till mord.

I sin motivering understryker Högsta domstolen en viktig princip: ”Högsta domstolen har kommit fram till att det varit fråga om ett försök till anstiftan oavsett om någon faktiskt tog del av meddelandet eller inte.”

Domen kan ses som vägledande i en tid där krypterade appar och digitala plattformar i allt större utsträckning används för att planera och organisera allvarlig brottslighet. Den signalerar att rättsväsendet anpassar sin tolkning av befintlig lagstiftning för att möta nya utmaningar i den digitala miljön.

Fallet belyser även den oroande utvecklingen där beställningsmord blivit en alltmer etablerad del av den gängkriminella miljön i Sverige. Särskilt alarmerande är tendensen att unga personer rekryteras för att utföra våldsbrott, vilket både förstör deras framtidsutsikter och utsätter oskyldiga för risk att drabbas av felriktade skjutningar.

För polisen och åklagarmyndigheten kan HD-domen innebära utökade möjligheter att ingripa tidigare i brottsförloppet, redan när någon försöker rekrytera personer för grova våldsbrott, även när faktiskt kontakt inte etablerats mellan beställare och potentiell utförare.