Natten mellan den 20 och 21 oktober 2023 förvandlades Österlens annars fridfulla stränder till skådeplatsen för en dramatisk naturfara. Storm Babet drog in över kusten med sådan kraft att vågorna svepte in i SMHI:s mätstation i Simrishamn och underminerade byggnaden. Längs hela kusten tog havet stora tuggor av stranden, medan stugor och hus slits isär och förstördes av vattnets råa kraft.

När stormen äntligen mojnade kunde SMHI konstatera nya rekord på flera platser. I Simrishamn nådde vattnet 126 centimeter över den normala havsnivån. Babet räknas som en av de värsta högvattenhändelserna som den svenska kusten drabbats av i modern tid – men enligt forskare och myndigheter är detta bara en försmak på vad som komma skall.

Orsaken är det stigande havet. De senaste decennierna har världshaven stigit allt snabbare till följd av den globala uppvärmningen. När haven värms upp expanderar vattnet, samtidigt som smältvatten från bergsglaciärer och inlandsisarna på Grönland och Antarktis forsar ner i havet i ett ofattbart tempo. Enbart från Grönland handlar det om i genomsnitt cirka 3,5 miljarder fulla badkar – per dag.

## Accelererande tempo skapar oro

Tempot i havsnivåhöjningen accelererar, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Hittills har havet globalt stigit omkring 23 centimeter jämfört med år 1900, och flera studier baserade på satellitdata visar att havet stiger ungefär dubbelt så snabbt som för 30 år sedan. Omkring en tredjedel av den observerade havsnivåhöjningen orsakas av termisk expansion, att varmare hav tar mer plats. Resterande två tredjedelar beror på smältvatten från glaciärer och istäcken.

Till seklets slut väntas havet stiga med ytterligare flera decimeter. I det mest optimistiska scenariot handlar det om cirka 35 centimeter enligt IPCC, men i absolut värsta fall – om det sker en snabb kollaps av stora istäcken på Grönland och framför allt Antarktis – kan havet stiga med upp emot två meter till 2100. IPCC bedömer detta extremscenario som mindre troligt, men poängterar att utvecklingen beror på framtida mänskliga utsläpp av växthusgaser.

Utvecklingen väntas innebära en katastrof för de mest sårbara länderna, särskilt låglänta önationer, men även Sverige påverkas nu allt mer. Längst ner i söder, där landhöjningen efter istiden är näst intill obefintlig, sker redan nu en allt dyrare kamp mot havet. Sedan början av 1990-talet har havet redan stigit med omkring fem till tio centimeter längs med Skånes, Hallands och Blekinges kust, enligt SMHI:s mätningar.

”Södra Skåne är absolut värst utsatt. Det sker nästan ingen landhöjning där och kusten består av lösa sediment som gör det väldigt utsatt för erosion”, konstaterar Ola Kalén, oceanograf på SMHI.

## Omfattande kartläggning visar hotbilden

På myndigheter runt om i landet pågår just nu ett arbete för att kartlägga hur det stigande havet kan drabba oss. Sommaren 2024 pekade Myndigheten för civilt försvar, MCF (tidigare MSB), ut 17 områden längs Sveriges kust med betydande översvämningsrisk. Därefter, sommaren 2025, presenterade SMHI beräkningar av hur framtida extrema högvattenhändelser väntas se ut i de identifierade riskområdena.

De 17 riskområdena omfattar städer som Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Kristianstad, Malmö, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Helsingborg, Landskrona, Halmstad, Varberg, Göteborg och Uddevalla. Listan har tagits fram i enlighet med EU:s översvämningsdirektiv från 2007 och baseras på var konsekvenserna av en översvämning bedöms kunna bli störst i ett nationellt perspektiv.

I en omfattande kartläggning visar DN nu hur de extrema högvattenhändelserna kan slå mot Sveriges bebyggelse. Resultatet är alarmerande: över 50 000 byggnader finns i de områden som kan drabbas av översvämning vid högvattenhändelser i de 17 riskområdena, förutsatt att inga åtgärder vidtas. Av dessa riskerar över 33 000 att bli helt omringade av vatten, medan resten riskerar att komma i kontakt med vatten i varierande grad.

Det handlar om allt från industribyggnader och skolor till brandstationer och polisstationer. Cirka 10 000 av byggnaderna är bostadshus, inklusive flerbostadshus. De ekonomiska konsekvenserna kan bli omfattande. I de områden som riskerar att översvämmas fram till seklets slut finns fastigheter till ett taxeringsvärde av 99,2 miljarder kronor, enligt DN:s beräkningar.

## Milda scenarier kan vara vilseledande

I kartläggningen har DN använt sig av det mest optimistiska av klimatscenarierna som SMHI har tagit fram åt MCF. Man har också utgått från den mildaste av högvattenhändelser som myndigheten har beräkningar för, en så kallad 100-årshändelse.

Begreppet 100-årshändelse kan dock vara vilseledande, påpekar Sebastian Bokhari Irminger, civilingenjör i kusthydraulik vid Statens Geotekniska Institut, SGI.

”Hundra år låter så länge, det för lätt tankarna till något som aldrig kommer att hända mig. I själva verket är det något man bör räkna med att drabbas av någon eller några gånger under sin livstid om man bor vid kusten”, förklarar han.

Detta gäller på alla platser längs kusten. Risken att en 100-årshändelse inträffar någonstans längs Sveriges kuster är betydligt större än på en enskild plats. Dessutom förändras vad som är en 100-årshändelse när havet stiger.

”Riskerna tar ett jättekliv när vi får stigande medelvattennivå. Vattennivåer som tidigare drabbade dig en gång under din livstid drabbar dig i stället nästan varje år”, säger Bokhari Irminger.

## Verkligheten kan bli värre än beräkningarna

Flera experter påpekar att antalet byggnader som kan drabbas av kustöversvämning i framtiden sannolikt är större än i DN:s kartläggning. Man bortser exempelvis från områden som inte pekats ut av MCF som särskilda riskområden, men som också löper stor risk att drabbas av översvämning.

Karin Hjerpe, verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, menar att invånare som hamnar utanför de identifierade riskområdena riskerar att invaggas i en falsk trygghet.

”Det finns en sådan risk. Bara för att man ligger utanför ett identifierat riskområde betyder inte det att man inte kan drabbas”, konstaterar hon.

En annan aspekt är att havet kan stiga snabbare än i det scenario som DN har utgått från. Här pekar experter framför allt på risken att stora istäcken på Grönland och framför allt Antarktis kollapsar, vilket skulle få havet att stiga mycket snabbt – i absolut värsta fall med upp till två meter till seklets slut, enligt IPCC.

För att ta höjd för de stora osäkerheterna utgår MCF från ett mer pessimistiskt klimatscenario, kallat SSP5-8,5, i sitt arbete med kustöversvämning. Det är ett scenario som just nu är föremål för diskussion – i en rapport som IPCC ska publicera våren 2028 finns det inte med, eftersom så stora utsläpp av växthusgaser som scenariot baseras på numera bedöms osannolika.

Men en uppvärmning i linje med scenariot är fortfarande möjlig, påpekar Ola Kalén på SMHI. Det finns exempelvis en risk att klimatförändringarna triggar kedjereaktioner som snabbar på uppvärmningen, som snabbt tinande permafrost med stora utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan som följd.

”Vi ska kunna se runt hörnet och vara medvetna om vilka extrema risker vi kan behöva förhålla oss till. Därför har vi valt SSP5-8,5 som ett högriskscenario”, säger Maja Coghlan, handläggare vid sektionen för arbete med naturolyckor och klimatanpassning på MCF.

När DN gör en körning för MCF:s scenario växer antalet påverkade byggnader mycket kraftigt, till över 180 000 fram till år 2150. Av dessa är drygt 47 500 bostadshus.

## Kommuner har brister i information

Kustkommunerna är väl medvetna om problemen. I en enkät som DN har genomfört uppger 123 av Sveriges kommuner att de har identifierat särskilda riskområden för översvämningar, både vid skyfall och vid sjöar, vattendrag och kust. Men 50 av dessa kommuner uppger att de inte har informerat invånarna i de utsatta områdena om riskerna.

DN:s klimatenkät skickades ut till alla landets 290 kommuner under februari och mars 2026, och 153 kommuner svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. När kommunerna fick frågan om de hade kommunicerat de identifierade riskerna till invånarna svarade 50 kommuner ja, 50 kommuner nej, och 23 kommuner uppgav att de inte visste.

På vissa håll, som i Skanör, pågår arbete med att bygga fysiska skydd mot det stigande havet. Andra, som Trelleborg, är i planeringsfasen för liknande åtgärder. Men generellt har Sverige en lång väg kvar när det gäller att vidta faktiska åtgärder för att skydda invånarna i riskområdena, menar de experter som DN har pratat med.

”Vi är relativt svaga internationellt sett när det gäller kustskydd eftersom vi inte har behövt vara bra på det. Nu behöver man vara mer proaktiv”, konstaterar Sebastian Bokhari Irminger.

Enligt Ola Kalén, oceanograf på SMHI, kommer det stigande havet också tvinga Sverige att tänka på andra sätt – och kanske rentav ge tillbaka mark till havet.

”Vi kommer snart att komma till lägen där det inte är möjligt eller samhällsekonomiskt rationellt att skydda vissa områden. Då måste vi backa från kusten. Något annat kommer inte vara försvarbart”, säger han.