“Jag har varit utlänningen i äldreomsorgen”

I många kommuner är invandrare en viktig del av välfärden

Det är inte förvånande att flera svenska kommuner lyfter fram lyckad integration och vill ta emot fler flyktingar, enligt Ida Karkiainen, migrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Som Norrbottning har hon på nära håll bevittnat hur mindre glesbygdskommuner med åldrande befolkning kämpar för att bemanna äldreomsorgen.

”Många invandrare bär just nu upp den svenska välfärden på ett sätt som är helt ovärderligt. Men integrationen ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige”, förklarar Karkiainen.

Trots detta pekar hon på utmaningar som trångboddhet i utsatta områden, arbetslöshet och kriminalitet – problem som ligger bakom Socialdemokraternas ställningstagande för en fortsatt stram migrationspolitik, i likhet med Tidöpartierna.

”Tills integrationen är löst behöver Sverige ha ett lågt flyktingmottagande”, säger hon bestämt.

Socialdemokraterna vill behålla många av de senaste årens skärpningar i migrationspolitiken, men med vissa undantag. Partiet vill se andra regler för arbetskraftsinvandring där fack och myndigheter får större roll i att utreda behoven. De förespråkar också undantag i utlänningslagen för att förhindra utvisning av människor som har hunnit etablera sig, utbilda sig och arbeta i Sverige.

”Något annat är slöseri med resurser”, påpekar Karkiainen.

När det gäller kommunerna i norr menar hon att de behöver satsa på bostäder, marknadsföra sig bättre och framför allt få statligt stöd för att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Från regeringshåll har migrationsminister Johan Forssell (M) en delvis annan syn. Han berättar att han under sina resor runt om i Sverige sedan hösten sett många positiva exempel på lyckad integration, men vill samtidigt inte blunda för problemen.

”Vi har en arbetslöshet i dag på en halv miljon människor varav många är utrikesfödda. Då är det rimligt att fokusera på dem. Är det omöjligt att några tar jobb på ett äldreboende?”, frågar han retoriskt.

Regeringens vårbudget innehåller bland annat flyttbidrag för att locka människor att söka sig till orter där jobben finns. Moderaterna vill också uppmuntra fler utrikesfödda att starta företag, förklarar Forssell.

”Svaret har under många år varit försörjningsstöd och utanförskap. Jag tror istället på småföretagande och entreprenörskap.”

För Moderaterna är förbättrad integration central. Detta kräver enligt Forssell tydligare migrationsregler, högre krav på nyanlända och fortsatt minskad asylinvandring. Istället vill partiet satsa stort på arbetskraftsinvandring, både av högkvalificerad arbetskraft och inom bristyrken – något som hittills visat sig svårt att realisera inom vårdsektorn.

På frågan om utvisningar av personer som arbetar inom svensk vård och omsorg, svarar Forssell: ”Det är få personer vi pratar om och de är välkomna tillbaka som arbetskraftsinvandrare. Att vi slopade spårbytet beror på ett enormt fusk i andra branscher med svartjobb och människor som utnyttjades, något jag inte tycker har framkommit tillräckligt i media.”

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling har en mer restriktiv syn på arbetskraftsinvandring än Moderaterna. Han ser det som ”en sista utväg” om exempelvis en mindre kommun får akuta bemanningsproblem inom äldreomsorgen.

Aspling, som själv arbetat som vårdbiträde i Japan, vill se ett minimalt inflöde av invandrare och fler utrikesfödda som lämnar Sverige, med undantag för den mest högspecialiserade arbetskraften.

”Vi behöver inte ta hit fler människor. Det finns hur många som helst i Sverige som borde klara av ett jobb i äldreomsorgen. Men diskrepansen är tyvärr för stor mellan lönerna i den här branschen och hur stora bidrag du kan lyfta”, menar Aspling.

Han kritiserar också svenska kommuner för att ha gjort äldreomsorgen till vad han kallar ”ett misslyckat integrationsprojekt” på de äldres bekostnad. Som exempel nämner han det språkkrav för vårdpersonal som införs i sommar.

”Det är absurt att lagstiftaren behöver gripa in för att se till att kommunerna inte skickar ut människor i äldreomsorgen som inte kan prata med de äldre”, säger Aspling.

På frågan om vad han skulle råda kommuner som lyckats med integrationen och vill ta emot fler flyktingar, svarar han kort: ”Personer som har bakgrund som flyktingar är i genomsnitt en belastning för den offentliga ekonomin. Så det är inget jag rekommenderar.”