Kommunerna i Sveriges tre största städer kan få räkna med nya miljardutgifter om Socialdemokraternas förslag om att avskaffa karensavdraget blir verklighet. Enligt uppgifter som Dagens Nyheter tagit del av uppgick de egna kostnaderna för karensavdrag i fjol till 205 miljoner kronor i Stockholm, 164 miljoner i Göteborg och 107 miljoner i Malmö – summor som enligt nuvarande modell skulle belasta kommunernas budgetar.
Förslaget, som är ett av partiets viktigaste vallöften inför nästa val, har väckt debatt både om de samhällsekonomiska konsekvenserna och om hur reformen ska finansieras. Medan Socialdemokraterna hänvisar till beräkningar som landar på fem till sex miljarder kronor, pekar motståndare på betydligt högre siffror.
## Förslaget och dess prislapp
Socialdemokraterna motiverar förslaget med att karensavdraget slår orättvist mot yrkesgrupper som inte kan arbeta hemifrån. Partiet framhåller att bland annat poliser, undersköterskor och lärare förlorar flera tusen kronor per år till följd av avdraget, samtidigt som både lön och pension påverkas negativt.
Svenskt Näringsliv har däremot beräknat att kostnaderna för arbetsgivarna skulle öka med 21 till 42 miljarder kronor. Organisationen hänvisar också till en analys från Regeringskansliet från 2023 som visar att så kallade beteendeeffekter – att fler väljer att sjukskriva sig – skulle kunna öka kostnaderna med ytterligare 11 till 25 procent.
Även riksdagens utredningstjänst har varnat för att antalet sjukdagar skulle kunna bli fler än i dag, vilket skulle innebära en total kostnadsökning på 12 till 21 miljarder kronor.
En betydande del av kostnaden skulle emellertid inte hamna hos företagen utan hos offentliga arbetsgivare. Centerns ledare Elisabeth Thand Ringqvist lyfte nyligen fram detta i en intervju i Sveriges Radio.
– Om jag lyssnade rätt finns en absolut majoritet av de jobben i offentlig sektor. Då ska ju notan hamna hos kommuner, regioner och staten, sade hon med hänvisning till Magdalena Anderssons uttalanden om vilka yrkesgrupper som främst drabbas.
## En fråga om finansiering
Siffrorna visar att det handlar om niosiffriga belopp för storstadskommunerna, även om de ska ställas i relation till de totala budgetarna. Stockholm omsatte exempelvis 69 miljarder kronor i fjol exklusive bolagen, medan Göteborgs motsvarande siffra var 53 miljarder.
Trots att kommunledningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö – där Socialdemokraterna styr – nu måste förhålla sig till en potentiellt betydande kostnadsökning, har ingen av dem presenterat en kalkyl över hur mycket kostnaderna kan öka om sjukfrånvaron stiger från första sjukdagen.
I stället riktas blicken mot staten. Emilia Bjuggren (S), som kandiderar till finansborgarrådsposten i Stockholm, framhåller att ett avskaffande av karensavdraget skulle öka kommunernas skatteintäkter, eftersom alla som arbetar skulle få sjuklön från första dagen.
– Om det finns kostnader därutöver är vi trygga i att en socialdemokratisk regering kommer förstärka finansieringen av välfärden i kommuner och regioner, säger hon.
Liknande tongångar finns i Göteborg och Malmö. Jonas Attenius (S), ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg, säger att man har fullt förtroende för att en S-ledd regering finansierar sina reformer.
– Karensavdraget kostar redan i dag genom utslitna kroppar och smitta när folk tvingas gå till jobbet sjuka.
I Malmö räknar Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) med att regeringen tillskjuter medel enligt den så kallade finansieringsprincipen, som innebär att staten ska kompensera kommuner och regioner för kostnader till följd av statliga beslut.
## Historisk tillbakablick
Karensdagen har en lång historia i svensk sjukförsäkring. Från 1987 fram till den 1 april 1993 fanns ingen karensdag – full ersättning gällde från första dagen. Den återinfördes som en del av krisuppgörelsen mellan regeringen Bildt och Socialdemokraterna 1992.
I analyser av sjukförsäkringens utveckling syns en kraftig minskning av uttaget direkt efter att karensdagen återinfördes i början av 90-talet. Mot slutet av decenniet steg dock sjukfrånvaron igen för att från 2003 åter minska fram till 2010. Därefter har antalet pågående sjukfall stigit långsamt och planat ut, enligt Försäkringskassan.
För kommunerna i storstäderna återstår nu frågan om hur reformen – om den genomförs – ska finansieras. Socialdemokraterna har ännu inte presenterat någon detaljerad finansieringsplan, men partiledningen har vid upprepade tillfällen understrukit att frågan om karensavdraget är en prioriterad valfråga.
