Kriminella med koppling till gängmiljön arbetade med valet i Stockholm

Röstmottagare har en central roll i svenska val. De tar emot väljarnas röster, kontrollerar valkuvert och identitet och deltar i den preliminära rösträkningen. En granskning av Dagens Nyheter, som begärt ut uppgifter om personer som arbetat i vallokaler i ett urval av landets större kommuner, visar att minst fyra personer med kopplingar till gängkriminalitet arbetat som röstmottagare i Stockholms stad. I de flesta granskade kommunerna fann DN få eller inga sådana fall.

Bland de fyra finns en 20-årig kvinna som arbetade i en vallokal i södra Stockholm. Hon åtalades 2024 för bland annat grovt vapenbrott och narkotikabrott. Vid en husrannsakan hittade polisen elva skarpa militära 9-millimeterspatroner i hennes sovrum. Hon dömdes för brott mot vapenlagen. Däremot friades hon från åtalen om grovt vapenbrott och narkotikabrott som gällde en halvautomatisk pistol och kokain som hittades hos hennes kriminelle pojkvän. Domstolen bedömde att vapnet innehafts i en kriminell miljö där det kunde befaras komma till brottslig användning. Frivården ansåg att hon inte var lämplig för samhällstjänst.

En annan röstmottagare är en man i 30-årsåldern som arbetade med förtidsröstningen i Stockholm. Han förekommer i ett stort antal brottmål, däribland narkotikabrott, hot mot tjänsteman, misshandel och sexuellt ofredande. Polisen har enligt EU:s kriterier bedömt att mannen har en relation till organiserad brottslighet. Det rör sig om brottslighet som ”har en negativ påverkan på lokalsamhället”, enligt Polismyndigheten.

Den tredje personen åtalades 2024 för narkotikabrott efter att nästan ett halvt kilo cannabis hittats i hennes lägenhet. Hon friades eftersom det inte var styrkt att hon känt till narkotikan. I samma mål dömdes hennes dåvarande pojkvän och två andra män för grovt vapenbrott och narkotikabrott i gängmiljön. Även här slog domstolen fast att vapnet innehafts i en kriminell miljö där det kunde befaras komma till brottslig användning. Den fjärde personen dömdes 2025 för brott kopplade till narkotikahandel i gängmiljön, där chattar på krypterade meddelandetjänster om narkotikaleveranser och stora kontantbelopp förekom i utredningen.

Utöver dessa fyra har DN identifierat ytterligare 69 röstmottagare i Stockholms stad som åtalats eller fått strafföreläggande under de senaste två åren. Det rör sig av förklarliga skäl inte om tyngre brott, eftersom de i så fall suttit i fängelse. Bland exemplen finns tre personer som åtalats för brukande av falsk urkund; en av dem ska ha förfalskat gymnasiebetyg i en ansökan om skyddad yrkestitel till Socialstyrelsen. En person är dömd för mutbrott, två för ohörsamhet mot ordningsmakten och tre för penningtvättsbrott i mål som rör bedrägerihärvor mot äldre med bankid. Det finns indikationer på att flera av ärendena har kopplingar till organiserad brottslighet.

Det finns inget generellt lagkrav på att en röstmottagare ska vara ostraffad. Det är kommunens valnämnd som utser röstmottagare och beslutar om principerna för rekryteringen. I Stockholm arbetade närmare 6 000 personer med årets val. Arvodet för uppdraget är 3 600 kronor. Inför årets val konstaterade valnämndens kansli i ett tjänsteutlåtande att ett ”relativt stort antal” röstmottagare från tidigare val inte återkom.

Granskningen sker mot bakgrund av ett ökat fokus på valens sårbarhet. Efter årets val pågår en uppmärksammad brottsutredning om misstänkt valfusk i Borlänge, och i Stockholm har staden polisanmält uppgifter om misstänkt valfusk i samband med en personvalskampanj i Järva. DN har dock inga belägg för att någon av de personer som förekommer i granskningen försökt påverka röstningen, rösträkningen eller valresultatet. Granskningen gäller i stället vilka personer som anförtrotts uppdraget och hur staden kontrollerar dem vid rekryteringen.

Eva Debels, chef för valnämndens kansli i Stockholms stad, säger att staden varken har möjlighet att kontrollera röstmottagare mot brottsregister eller rättsligt stöd för att begära utdrag ur belastningsregistret.

– Det är klart att det inte är bra att det har funnits personer som har koppling till gängkriminalitet, säger hon.

Samtidigt framhåller hon att röstmottagare aldrig arbetar ensamma och att kansliet inte fått några indikationer på problem med dem som arbetar i vallokalerna. Ett frivilligt utdrag ur belastningsregistret skulle kunna diskuteras, menar hon, men det finns en risk att det försvårar rekryteringen.

– Nu är valet genomfört och framgent får vi diskutera hur vi ska jobba med rekryteringen av röstmottagare. Behöver vi ha bättre rutiner? Kan vi förstärka dem på något annat sätt? säger Eva Debels.

DN har inte kunnat nå de fyra röstmottagare som kopplas till organiserad brottslighet.