Riksdagsvalet är färdigräknat och Sverige står inför ett komplicerat regeringsbildande. Statsminister Ulf Kristersson (M) lämnade på torsdagen in sin avskedsansökan till talmannen efter att Valmyndigheten bekräftat att röstsammanräkningen är slutförd. Slutresultatet visar att oppositionen samlar 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, vilket innebär att underlaget för den sittande regeringen inte längre finns.
I en första intervju efter beskedet, med TV4, beskrev Kristersson sin avgång som naturlig med tanke på valresultatet. Han medgav att det för närvarande inte finns förutsättningar för en regering ledd av honom själv. Samtidigt underströk han att det politiska läget är allt annat än enkelt, och att det nu återstår att se om de fyra oppositionspartierna kan enas om en gemensam plattform.
Vägen till en ny regering är dock kantad av hinder. Under valrörelsen har Centern tydligt aviserat att man inte vill se Vänsterpartiet i regeringsställning. Vänsterpartiet har å sin sida ett kongressbeslut som kräver ministerposter för att släppa fram en regering. Dessa ömsesidiga uteslutningar skapar en politisk knut som kan bli svår att lösa. På frågan om han ser Magdalena Andersson (S) som valets vinnare var Kristersson tydlig med att han inte gör det. Han menade att det i nuläget inte finns någon självklar segrare, givet de låsningar som partierna själva har skapat.
– Just nu finns det egentligen ingen vinnare, konstaterade han i intervjun, och tillade att han kommer att gratulera den som slutligen väljs till statsminister.
Kristersson kommer att sitta kvar som chef för en övergångsregering tills en ny statsminister har utsetts. På fredagen inleder talmannen Andreas Norlén (M) det formella arbetet med att sondera partiledarna och ta fram ett förslag till ny statsminister. Det är ett arbete som väntas bli både tidskrävande och politiskt känsligt. Spekulationer har redan förekommit om Kristerssons framtid som partiledare för Moderaterna, men han avfärdade frågan med att det inte är läge att fatta dramatiska beslut i en så pass osäker tid.
Processen för att bilda regering är reglerad i grundlagen. För att bli statsminister krävs att riksdagen inte har en majoritet emot kandidaten. Talmannen har totalt fyra försök på sig att presentera ett förslag. Om samtliga fyra omröstningar misslyckas återstår endast extraval som utväg. Redan nu riktas blickarna mot hur de olika partiernas röda linjer ska kunna hanteras, och om det överhuvudtaget är möjligt att forma en stabil majoritet i det nya riksdagsläget. Den politiska osäkerheten väntas därmed prägla de kommande veckornas arbete i riksdagen.
