Konflikten i Mellanöstern påverkar svensk tillväxt – finansministern justerar prognosen

USA:s och Israels konflikt med Iran börjar nu få kännbara effekter på den svenska ekonomin. Finansdepartementet har i sin senaste prognos tvingats revidera ned tillväxtutsikterna för Sverige under det kommande året. Enligt de nya beräkningarna förväntas BNP öka med 2,8 procent i år, vilket innebär en nedjustering med 0,2 procentenheter jämfört med den tidigare prognosen från december.

Finansminister Elisabeth Svantesson pekar på två huvudsakliga faktorer bakom den försämrade ekonomiska utsikten. Förutom den pågående konflikten i Mellanöstern håller svenska hushåll fortfarande hårt i plånboken, vilket hämmar den ekonomiska återhämtningen.

”För att få fart på ekonomin krävs att hushållen börjar konsumera igen. Det handlar om att de ska våga”, förklarar Svantesson.

Regeringen förbereder sig för att presentera vårbudgeten inom en månad, och finansministern utesluter inte att den kan innehålla ytterligare stimulansåtgärder riktade mot hushållen. På förhandlingsbordet ligger bland annat frågor om energistöd och potentiellt sänkta bränsleskatter.

Samtidigt betonar Svantesson att vissa åtgärder redan är beslutade och kommer att implementeras inom kort. Den kanske mest betydelsefulla av dessa är sänkningen av matmomsen som träder i kraft den 1 april, en åtgärd som regeringen hoppas ska stimulera konsumtionen.

”Matmomsen är det främsta verktyget vi har för att få igång ekonomin”, säger finansministern.

Den ekonomiska prognosen som regeringen presenterar bygger på ett basscenario där konflikten i Mellanöstern avtar inom några veckor. Finansministern varnar dock för att om kriget skulle förlängas eller intensifieras kommer effekterna på svensk ekonomi att bli betydligt mer omfattande än vad som nu förutspås.

Ett allvarligare scenario skulle enligt Svantesson kunna innebära att Sverige får leva med högre energipriser under en längre period. Detta skulle i sin tur kunna leda till högre inflation, vilket skulle tvinga Riksbanken att hålla räntorna höga eller till och med höja dem ytterligare. Resultatet skulle bli en ännu lägre konsumtion och en mer utdragen lågkonjunktur.

Trots de nedjusterade prognoserna och den globala oron menar finansministern att det finns ljusglimtar i den svenska ekonomin.

”Vi har varit nere på den lägsta punkten i lågkonjunkturen och är på väg uppåt”, säger Svantesson, vilket antyder att den värsta ekonomiska nedgången kan vara överstånden.

Oppositionens ledare Magdalena Andersson är dock kritisk till regeringens hantering av ekonomin och särskilt till deras förmåga att göra träffsäkra prognoser.

”Det är uppenbart att regeringen har svårt att förstå den ekonomiska utvecklingen. Återigen får Elisabeth Svantesson erkänna att hon missbedömt tillväxten”, säger Andersson i en kommentar.

Den nuvarande ekonomiska situationen speglar ett större globalt mönster där geopolitiska konflikter får allt tydligare konsekvenser för nationella ekonomier. För Sveriges del är utmaningen nu att balansera behovet av finanspolitisk återhållsamhet med nödvändiga stimulansåtgärder för att få igång konsumtionen och därmed den ekonomiska tillväxten.

Medan många ekonomer under hösten 2023 förutspådde en vändning i den svenska ekonomin under första halvåret 2024, tyder den senaste prognosen på att återhämtningen kan ta längre tid och att den internationella situationen fortsätter att utgöra en betydande riskfaktor för den svenska ekonomin.