Liam Nebel ville göra lumpen – nekades

En 18-åring som misstänks för attacken mot Brinellskolan i Fagersta hade kort före dådet fått besked om att han inte skulle kallas till mönstring. Enligt en kartläggning som Dagens Nyheter tagit del av kan avslaget ha varit en av flera faktorer som bidrog till dådet. Liam Nebel, som han heter, ska ha reagerat starkt på beskedet, som kom i mars i år – fem månader innan attacken.

Det var den 23 augusti som polisen larmades till Brinellskolan i Fagersta. En elev med kniv och yxa hade tagit sig in på skolan och skadat flera personer. Liam Nebel greps kort därefter och är nu misstänkt för mordförsök. Enligt uppgifter från utredningen har han erkänt dådet, men förundersökningen pågår fortfarande. Polisregion Mitt vill inte kommentera uppgifterna med hänvisning till pågående utredning.

Enligt handlingar från Plikt- och prövningsverket, som DN tagit del av, skickades ett mönstringsunderlag till Liam Nebel i samband med att han fyllde 18. Underlaget innehåller ett 40-tal frågor om hälsa, psykiskt mående, skolgång och personlighet. Frågorna rör bland annat fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser, men även hur man fungerar socialt och om man lätt tappar humöret. Liam Nebel angav att han sällan tränade och att han uppskattade sin kondition som jämförbar med jämnårigas. Han svarade även på frågan om motivation till värnplikt. Där markerade han en nia på en tiogradig skala, där nio innebär att man i hög grad vill genomföra grundutbildningen.

Trots den höga motivationen blev svaret från myndigheten ett nej. I mars i år fick han beskedet att han inte skulle kallas till mönstring. Någon motivering ges inte i sådana besked, vilket bekräftas av Per Andersen Helseth, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket. Han förklarar att myndigheten gör en helhetsbedömning utifrån de uppgifter som lämnas i underlaget. – Vi tittar på individens förutsättningar att klara en värnplikt, både fysiskt och psykiskt. Sedan väger vi också in hur många platser vi har att fylla. Totalt kallar vi omkring 30 000 av en årskull på cirka 110 000 till mönstring. Av dessa är det slutligen ungefär 10 000 som påbörjar en grundutbildning, säger han.

Att ett avslag kan upplevas som en personlig motgång är förståeligt, menar Andersen Helseth, men han vill inte spekulera i hur det påverkar enskilda individer. – Vi har ingen möjlighet att följa upp hur någon reagerar på vårt besked. Det är en del av en större process där många unga människor får besked de kanske inte önskat.

Katie Cohen, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har studerat ensamagerande våldsdåd i flera år. Hon säger att avslag från myndigheter, som exempelvis ett nej till värnplikt, i sällsynta fall kan fungera som en utlösande faktor för personer som redan befinner sig i en sårbar situation. – För de allra flesta människor är en sådan besvikelse något man hanterar och går vidare från. Men för någon som redan har en rad riskfaktorer, som psykisk ohälsa, utanförskap eller en destruktiv närmiljö, kan ett sådant besked bli den sista droppen. Det kan trigga en handling som annars inte hade skett, säger hon.

Cohen betonar att det är viktigt att inte enbart fokusera på enskilda händelser, utan på de bredare riskfaktorerna. Hon pekar på att forskningen visar att förebyggande arbete som stärker psykisk hälsa, minskar mobbning och bryter isolering är mer effektivt än att enbart öka säkerhetsåtgärder som kameror och lås. – Diskussionen efter ett dåd handlar ofta om fysisk säkerhet, men vi behöver samtidigt fråga oss hur vi kan fånga upp unga som mår dåligt och som riskerar att hamna i en våldsspiral, säger hon.

Historiskt finns flera exempel på där personliga motgångar har kopplats samman med våldsdåd. Anton Lundin Pettersson, som 2015 dödade två personer vid en skola i Trollhättan, hade kort innan fått besked om att han inte skulle kallas till militär grundutbildning. Även Rakhim Akilov, som 2017 körde en lastbil på Drottninggatan i Stockholm och dödade fem personer, hade upplevt flera personliga motgångar. I båda fallen har utredningar pekat på att avslag eller misslyckanden kan ha bidragit till att förstärka en redan befintlig radikalisering eller psykisk ohälsa.

För Liam Nebel återstår nu en rättslig process. Förundersökningen pågår och polisen vill inte kommentera om det finns fler misstänkta eller om dådet var planerat. Skolan i Fagersta har återupptagit undervisningen, men i lokaler med förstärkt säkerhet. Många elever och lärare har fått stöd från kommunens krisgrupper. Liam Nebel har genom sin advokat meddelat att han inte vill kommentera händelsen.