Liam Nebels sista meddelande före dådet: ”Tack för allt”

Vid Västanfors Herrgårdsmuseum, i utkanten av Fagersta, går en bro över Strömsholms kanal. Ett blått rep hänger från en trädgren vid vattnet. Förra sommaren brukade Liam Nebel och hans vänner bada här, hoppa från bron och fiska abborre och gädda.

– Vi var där hela tiden. Mest tyckte han om att fiska, berättar en 15-årig pojke som lärde känna Liam genom familjehemmet där den 18-årige mannen var placerad.

Nu är platsen tyst. Liam Nebel sitter häktad, misstänkt för mord och mordförsök efter attacken mot Brinellskolan i fredags. En 17-årig flicka miste livet och tre pojkar skadades, två av dem allvarligt.

En barndom präglad av våld

Domstolshandlingar som Dagens Nyheter tagit del av målar en bild av en uppväxt med våld. I mars förra året tog Liam Nebel själv strypgrepp på en annan elev och slog honom i magen och huvudet. Han dömdes för misshandel till ungdomsvård.

En person med insyn berättar att familjehemsföräldrarna länge varit oroliga för hans psykiska mående. Innan han fyllde 18 ska de ha sökt hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin i Fagersta. Svaret de fick var att han var fullt frisk och att beteendet låg inom ramen för ett normalt tonårsliv.

Klasskamrater beskriver en ung man med växlande humör. Oftast glad, ibland tyst och tillbakadragen. Dagen före dådet verkade allt vara som vanligt.

– Han kom fram till mig så glatt på morgonen och frågade om en snus. Han var helt vanlig, säger Thea Pihlström, som går andra året på byggprogrammet.

Hon läste teoretiska ämnen tillsammans med Liam Nebel under första året.

– Jag har aldrig varit mer förvånad i hela mitt liv. Att han skulle göra något sådant här hade jag aldrig kunnat föreställa mig, säger hon.

Chocken bland klasskamraterna

Spencer Engvall och Isabell Westlund går i samma klass som Liam Nebel på elprogrammet. Även de har svårt att ta in det inträffade.

– Det känns bara så konstigt. När människor visar sig vara något annat än man trott väcker det en oro. Man börjar ifrågasätta om man kan lita på andra, säger Spencer Engvall.

Under måndagen samlades gymnasieeleverna i klasser på kriscentret i Risbrohallen. Stämningen var extra dämpad när de yrkesförberedande programmen anlände på eftermiddagen. Många föräldrar hade skjutsat sina barn. Vänner höll om varandra och grät.

Utanför Risbrohallen stod parkeringen full av A-traktorer. Men det var ovanligt tyst. Ingen spelade musik. Många var klädda i svart för att hedra offren.

Krav på ökat samarbete

Thea Pihlström tände ett ljus vid minnesplatsen nära skolan innan hon skulle ta bussen hem. Hon hoppas att skolan nu tar lärdom av det som hänt.

– Jag hoppas att skolan ska börja samarbeta mer med socialtjänsten och hålla bättre koll på elever som har ett förflutet. Det här ska egentligen inte kunna ske, säger hon.

Eleverna har ännu inte fått besked om när undervisningen på Brinellskolan återupptas. Övriga skolor i Fagersta håller öppet som vanligt men flaggar på halv stång.

Liam Nebel flyttade i våras till en egen lägenhet efter att han fyllt 18. Under sommaren träffade han fortfarande familjehemsföräldrarna flera gånger. De ska inte ha märkt något avvikande i hans beteende – förrän i fredags, då de fick ett sms från honom med texten ”tack för allt”.