Livsmedelsverkets kostundersökning döms ut av experter: ”Stora problem”

Småbarns sockervanor i fokus – men experter varnar för missvisande resultat

”Bra jobbat alla småbarnsföräldrar!” utropar Livsmedelsverket i en kortfilm riktad till föräldrar där de berättar att svenska småbarn äter bättre idag än för 20 år sedan. Myndigheten framhåller att barnen äter mer grönsaker, mindre rött kött och mindre socker, och slår fast att ”utvecklingen går åt rätt håll”.

Men frågan som nu väcks är hur väl undersökningen ”Riksmaten småbarn” verkligen speglar verkligheten. Nio av tio tillfrågade föräldrar till 1,5- och 4-åringar valde att inte svara på undersökningen, vilket får flera experter att ifrågasätta resultaten.

Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet, är kritisk till undersökningens tillförlitlighet:

”Hade det varit 50 procent svar hade jag varit mindre tveksam, men det här är väldigt lågt. Helhetsintrycket är att det här är en undersökning som har stora problem,” säger han.

På Livsmedelsverket är man medveten om problematiken. Lotta Moraeus, dietist samt risk- och nyttovärderare på myndigheten, medger att de blev förvånade över den låga svarsfrekvensen. När DN frågar om det är möjligt att barnen i verkligheten äter mer socker och skräpmat än vad rapporten visar, bekräftar hon:

”Ja, så är det ju nästan alltid. Absolut, det är nog lite sämre än vad det ser ut,” säger Moraeus och tillägger att resultatet sannolikt är en ”glädjebild”.

Trots den låga svarsfrekvensen försvarar myndigheten användningen av underlaget för att ta fram nationella kostråd med motiveringen att man ser liknande resultat i andra studier.

Detta påstående står dock i kontrast till Folkhälsomyndighetens senaste data, som visar att vuxnas matvanor fortsätter att utvecklas i fel riktning, med minskat intag av frukt och grönt och en ökning av sötade drycker.

Magnus Domellöf, professor i pediatrik vid Umeå universitet, kallar det låga deltagandet för ”beklagligt” och drar paralleller till tidigare undersökningar där sockerintaget visade sig ligga på betydligt högre nivåer.

”Att det ser lägre ut nu kan delvis vara en faktisk förbättring, men jag misstänker att det till stor del beror på att de som äter sämst inte längre deltar i undersökningarna,” säger han.

Han varnar även för konsekvenserna av myndighetens kommunikation: ”Risken med den här kommunikationen från myndigheten är att beslutsfattare slår sig till ro och tror att inga fler hälsofrämjande åtgärder behövs, trots att behoven kan vara stora i de grupper som inte svarat.”

Livsmedelsverket har försökt kompensera för den låga svarsfrekvensen genom statistiska beräkningar där man antar att de som inte svarat äter ungefär som de som har svarat. Dan Hedlin menar dock att detta antagande är riskabelt.

”Jag skulle nog säga att det finns en risk att de som inte svarar ger sina barn mer sötade livsmedel,” säger han.

Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, har i tidigare forskning undersökt sambandet mellan föräldrars migrationsstatus och utbildningsnivå och barns matvanor. I en studie från 2016 i Stockholmsområdet fann hon att barn till föräldrar födda utanför Norden oftare konsumerade läsk och godis, och att barn till lågutbildade föräldrar åt mindre grönsaker.

I Livsmedelsverkets nya undersökning är just utrikesfödda och lågutbildade kraftigt underrepresenterade, vilket riskerar att dölja hälsorisker i stora grupper.

”Vår studie är tio år gammal, men jag tror tyvärr inte att det har blivit bättre sedan dess, snarare sämre eftersom obesitas fortsätter att öka mest i utsatta områden,” säger Schäfer Elinder.

Folkhälsomyndighetens senaste rapport bekräftar denna bild – andelen barn med övervikt eller fetma ökade mellan 2016 och 2020. Bland 18 månader gamla barn steg andelen från 7 till 9 procent, och bland 4-åringar från 12 till 13 procent.

Dan Hedlin varnar också för fenomenet ”social desirability bias”, som innebär att föräldrar svarar det som förväntas av dem snarare än sanningen.

”Det tar emot för många att erkänna att man ger sina barn väldigt mycket sötade livsmedel. Det är ett socialt önskvärt beteende att svara att man inte gör det,” säger han.

Lotta Moraeus på Livsmedelsverket erkänner att rapporten visar på behovet av att hitta nya sätt att nå underrepresenterade grupper.

”Det är något som vi verkligen jobbar med. Kanske kan vi göra fler särskilda undersökningar där vi riktar oss specifikt till de grupper som är svåra att nå, såsom när vi undersökte ungdomar som inte går på gymnasiet,” säger hon och tillägger: ”Jag tycker ändå att rapporten ger en ganska bra bild. Åtminstone är den något som vi kan ha som utgångspunkt för att jobba mot bättre matvanor.”

Det är inte bara Livsmedelsverket som har svårt att få deltagare i sina undersökningar. Allt färre svenskar väljer att delta i enkäter, vilket riskerar att göra viktiga samhällssiffror missvisande. I SCB:s Arbetskraftsundersökning 2024 svarade endast 42,8 procent av de tillfrågade, jämfört med 81,2 procent år 2005. I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2024 var svarsfrekvensen 39,4 procent, medan den år 2002 låg på 63 procent.