Mätningarna missade M:s lyft – men träffade valet väl

De svenska opinionsinstituten fångade Liberalernas uppsving och var överens om att Sverigedemokraterna skulle stagnera eller tappa stöd. Däremot missade samtliga institut Moderaternas starka val. Enligt valresultatet på måndagsmorgonen fick Moderaterna 19,9 procent. Verians sista mätning gav partiet 15,8 procent – den största avvikelsen för just Moderaterna.

Att mätningarna slår fel i slutskedet är inget nytt. Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, ser samma mönster som i valet 2022.

– Det är samma mönster som observerades i valet 2022. Sannolikt beror det på en stark slutspurt där fokus låg på statsministerduellerna, säger han.

Han understryker att det fortfarande är tidigt att göra ett slutgiltigt bokslut, men väntar sig inga större förändringar. Den genomsnittliga avvikelsen mellan institutens sista mätning och valresultatet blev följande: SVT:s Valu 0,6 procentenheter, Ipsos (DN) 0,8, Indikator (Ekot) 0,9, TV4:s Novus på valdagen och Verian (SVT) 1,1, Novus (TV4) och Demoskop (Aftonbladet/SvD) 1,3 samt Sentio (Riks) 1,4.

Enligt Per Oleskog Tryggvason är det mest framträdande mönstret att Moderaterna underskattades.

– Det tycks som att så många som en tredjedel av väljarna bestämde sig sent och de gick framför allt åt höger, säger han.

Att blocken skulle hamna nära varandra hade de flesta institut rätt om. Däremot var det få som förutsåg att det skulle bli så jämnt. Johan Martinsson, analyschef på Demoskop, tycker ändå att mätningarna överlag håller måttet.

– Den primära slutsatsen är att mätmetoderna i grunden fungerar väl. Trots denna precision misslyckades de flesta institut med att förutse hur jämnt valet faktiskt skulle bli, säger han.

Martinsson påpekar också att SVT:s vallokalsundersökning Valu hade en imponerande precision, med en genomsnittlig avvikelse på bara 0,6 procentenheter. Ändå gav den en missvisande bild av blockskillnaderna.

– Den såg ut att vara en klar seger för oppositionen snarare än det jämna resultat det blev, säger han.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, instämmer i att instituten skött sitt jobb. Han konstaterar att Valu missade både Moderaterna och Miljöpartiet, men att det finns naturliga förklaringar.

– Man får hålla i minnet att opinionsundersökningar inte är verkligheten. Det är ett hantverk som har många felkällor. Överlag lyckades de väl, säger han.

Den stora utmaningen under årets valrörelse har varit de sena väljarrörelserna, inte minst Liberalernas uppgång. Låga siffror för partiet för bara några veckor sedan följdes av en dynamik med stödröster – väljare som lånar ut sin röst för att rädda ett parti över riksdagsspärren. Den typen av rörelser är svåra att fånga i förväg.

– Vi är väldigt nöjda med att vi lyckades fånga den rörelsen, säger Per Oleskog Tryggvason.

Opinionsmätningarna har en central plats i svensk valbevakning. De publiceras av allt från SVT och Ekot till DN, SvD, Aftonbladet och TV4, och siffrorna styr både debatter och partiernas strategier. När mätningarna visar ett jämnt läge påverkar det också väljarnas syn på valet, exempelvis genom taktikröstande. Branschen har samtidigt brottats med sjunkande svarsfrekvenser och använder allt mer avancerade metoder för att väga upp bortfallet. Trots det fortsätter de allra sista väljarrörelserna att vara den svåraste biten att fånga.

Redan i dag drar opinionsinstituten i gång sina eftervalsundersökningar. Enligt Johan Martinsson på Demoskop blir de centrala frågorna varför Moderaterna underskattades så konsekvent, hur stor andel av Liberalernas röster som var faktiska stödröster och vart Sverigedemokraternas förväntade väljare tog vägen.