Nu börjar hovrättsförhandlingar i Landerholm-ärendet

Nu inleds hovrättsförhandlingarna mot Henrik Landerholm, tidigare nationell säkerhetsrådgivare. Förhandlingarna är planerade att pågå i tre dagar: torsdag, fredag och måndag. Landerholm åtalades efter att ha lämnat kvar sekretessbelagda handlingar på Gällöfsta kursgård utanför Stockholm i mars 2023. Han har hela tiden nekat till brott.

Målet prövades i Attunda tingsrätt för drygt ett år sedan och slutade med frikännande. Tingsrätten konstaterade att en fällande dom kräver att tre kriterier är uppfyllda: att uppgifterna röjts, att de är av hemlig natur och att personen agerat grovt oaktsamt. Rätten ansåg att de två första kraven var uppfyllda, men att Landerholm visserligen hade varit oaktsam – men inte grovt oaktsam. Därmed ansåg tingsrätten att det varken rörde sig om ett medvetet risktagande eller sådana försvårande omständigheter att gränsen för grov oaktsamhet hade passerats.

Åklagarna vid Riksenheten för säkerhetsmål har överklagat domen. De menar att Landerholms agerande ska bedömas sammantaget: både hur handlingarna förvarades på kursgården och hur han hanterade situationen efteråt. I samband med överklagandet sade åklagaren Mats Ljungqvist att förvaringen av handlingarna och den efterföljande hanteringen tillsammans utgör grov vårdslöshet.

Enligt Dagens Nyheters uppgifter rörde minst ett av dokumenten Sveriges strategi gentemot Turkiet i samband med Natoprocessen. Ett annat ska ha gällt ett hemligt möte mellan Landerholm och USA:s dåvarande president Joe Bidens säkerhetsrådgivare. Handlingarna låg i ett olåst värdeskåp på hotellrummet när Landerholm lämnade Gällöfsta efter en konferens som Regeringskansliet anordnat. De upptäcktes av städpersonal som saknade behörighet att ta del av innehållet.

Landerholm har i förhör sagt att han inte har någon ursäkt för incidenten. Han har beskrivit det hela som olyckligt och olämpligt, men upprepat att frågan om huruvida det är brottsligt måste avgöras av domstolen.

Under torsdagens förhandling ska åklagare och försvar inleda med att redogöra för sin syn på vad hovrätten ska besluta och hur de ser på händelseförloppet. Delar av förhandlingen är öppna för medier och allmänhet, medan andra hålls bakom stängda dörrar med hänvisning till försvarssekretess. Hovrätten kommer därefter att spela upp inspelade förhör från tingsrätten. Totalt handlar det om nio vittnen, bland andra Regeringskansliets säkerhetsdirektör Fredrik Agemark och ett hemligt vittne från Försvarsmakten med kodnamnet ”FM101”.

Brottsrubriceringen vårdslöshet med hemlig uppgift är ovanlig och har bara prövats i domstol ett fåtal gånger. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Utredningar av den här typen leds av Riksenheten för säkerhetsmål medan Säkerhetspolisen utreder om brott föreligger.

Ett av de mest uppmärksammade fallen i modern tid gäller Transportstyrelsens tidigare generaldirektör, som 2017 fick ett strafföreläggande sedan it-drift lagts ut på ett sätt som gjorde att personal utan säkerhetsprövning fick tillgång till känsliga uppgifter. Det nya rättsfallet väntas ge vägledning för hur domstolarna ser på hanteringen av kvalificerat hemlig information – särskilt när det gäller höga företrädare för statsapparaten.

Oavsett hur hovrätten väljer att döma har ärendet redan satt fokus på säkerhetsrutinerna inom Regeringskansliet. Det handlar om vilka krav som ska ställas på personer med tillgång till Sveriges mest skyddsvärda uppgifter, och hur långt ansvaret sträcker sig när någon brister i hanteringen. Hovrättens dom blir därmed betydelsefull långt utanför det enskilda fallet.