Ökad risk för terrorhot i Sverige efter USA:s offensiv mot Iran

USA:s bombningar av Iran med regimskifte som uttalat mål har försatt den iranska regimen i en existentiell kris. Situationen kan få allvarliga säkerhetspolitiska konsekvenser även för länder som Sverige, enligt terrorforskaren Hans Brun.

Den pågående konflikten i Mellanöstern har nu eskalerat ytterligare när USA genomfört bombningar mot Iran. President Donald Trump har tydligt deklarerat att målet är ett maktskifte i landet, vilket innebär att den iranska regimen nu kämpar för sin överlevnad.

”Det vi ser är att de har attackerat länder i regionen som absolut inte vill bli indragna i detta. De kommer att försöka sprida konflikten och frågan är om de också går på amerikanska och israeliska mål i Europa via sina ’ombud’, eller ’proxies’ som man brukar kalla dem, kriminella nätverk och terrornätverk,” förklarar Hans Brun.

Enligt Brun kan detta i förlängningen innebära att säkerhetsläget även i Sverige försämras med en ökad risk för angrepp och attentat. Även om dessa hot inte primärt skulle vara riktade mot Sverige som nation, kan amerikanska och israeliska intressen i landet bli måltavlor.

”Det kan exempelvis handla om företag som ägs eller kontrolleras av Israel och USA eller företag som gör affärer med de länderna,” säger Brun och tillägger: ”Sedan har vi de vanliga målen, ambassader och organisationer som förknippas med de här länderna.”

Säkerhetspolisen har under flera år pekat ut Iran som ett av de största säkerhetspolitiska problemen för Sverige. Den iranska regimen har känd förmåga att övervaka oppositionella även utanför landets gränser. Detta skapar oro bland de tusentals exiliranier som bor i Sverige och som nu följer händelseutvecklingen intensivt.

”Säpo har varit ganska tydligt genom åren med att peka ut Iran som ett av de stora säkerhetspolitiska problemen i Sverige,” påminner Brun, utan att vilja uttala sig specifikt om huruvida exiliranier i Sverige har anledning att känna ökad oro i nuläget.

Framtiden för Iran kan enligt Brun ta flera olika riktningar. Ett oroande scenario är att landet dras in i en situation som liknar den i Syrien, med interna konflikter och kaotiska maktkamper. Detta skulle kunna leda till ökad instabilitet i hela regionen och en förvärrad flyktingsituation.

”Ett scenario är att Iran dras in i något slags Syrienliknande tillstånd med interna konflikter och stökiga maktkamper,” säger Brun.

Samtidigt finns det också möjlighet till en positiv utveckling om förändringarna i Iran skulle leda till en mer demokratisk styrning. Iran har en stor välutbildad befolkning, både inom landet och i den iranska diasporan runtom i världen, inklusive i Sverige och USA.

”Får man däremot till en iransk regering som är mer demokratiskt orienterad – det finns många välutbildade människor i Iran och i den iranska diasporan bland annat i Sverige och i USA som skulle kunna bidra till det arbetet – skulle det kunna innebära ett radikalt förbättrat säkerhetsläge,” avslutar Brun.

Den senaste tidens utveckling i Mellanöstern har redan skapat ökade spänningar mellan världens stormakter. Flera europeiska länder har uttryckt oro över den amerikanska strategin och dess potentiella konsekvenser för den globala säkerheten. Samtidigt ökar pressen på europeiska säkerhetstjänster att intensifiera övervakningen av potentiella hot kopplade till konflikten.

Sveriges säkerhetsmyndigheter följer nu situationen noga och samarbetar med internationella partners för att förebygga eventuella säkerhetshot på svensk mark. Hur länge den förhöjda hotbilden kommer att kvarstå beror till stor del på hur konflikten mellan USA och Iran utvecklas de kommande veckorna.