Överskott på iva-platser – utan en enda ny säng

Sverige har länge legat i botten bland EU-länder när det gäller antalet intensivvårdsplatser i förhållande till befolkningen. Nu hävdar Socialstyrelsen att antalet platser har nått balans – trots att det faktiska antalet platser inte har ökat. Detta har väckt frågor om hur beräkningarna görs och vad det egentligen betyder för patienternas säkerhet.

När pandemin bröt ut våren 2020 fanns det 524 intensivvårdsplatser i Sverige, vilket motsvarade 5,1 platser per 100 000 invånare. I dag finns 458 platser, alltså 4,3 per 100 000 invånare. Förra året beräknades en brist på 45,6 platser, men enligt Socialstyrelsens nya beräkningar finns nu ett överskott på 5,6 platser – trots att antalet faktiska platser är oförändrat.

Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen, förklarar att myndigheten har justerat sina beräkningar efter det verkliga behovet som har observerats. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att skapa en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser och att hjälpa regionerna. Intensivvårdsplatserna redovisas separat i denna planering.

”Nu har vi justerat det här efter det behov som vi har sett. Att hålla fast vid fyra platser tycker vi inte är relevant i beräkningar av patientbehovet, för patienter kan få god intensivvård även om man inte har det”, säger Björn Eriksson.

Tidigare har Socialstyrelsen följt rekommendationen från Svensk förening för anestesi och intensivvård, SFAI, som innebär att en avdelning ska ha minst fyra intensivvårdsplatser för att personalens kompetens ska kunna upprätthållas när det gäller att vårda de svårast sjuka patienterna. Denna rekommendation har myndigheten nu valt att frångå.

Beslutet att justera beräkningsmetoden har kommit efter att regionerna har uttryckt att den tidigare bedömningen av hur många platser som behövs var för hög. Socialstyrelsen har också justerat den rekommenderade beläggningsgraden, det vill säga den marginal som behövs för att kunna ta emot nya patienter.

En viktig förklaring till att antalet platser kan justeras är utvecklingen av så kallade intermediärvårdsplatser, enligt Björn Eriksson. Dessa utgör en mellanform mellan intensivvård och vanlig vårdavdelning och har byggts ut i många regioner, särskilt under pandemin. Dessa platser kan ta hand om svårt sjuka patienter som inte behöver respiratorvård.

Men alla delar inte Socialstyrelsens optimism. Johnny Hillgren, registerhållare för Svenska intensivvårdsregistret, SIR, pekar på oroande statistik. Antalet intensivvårdstillfällen har minskat med cirka tio procent de senaste tio åren, men det är oklart om detta beror på minskade behov eller på att kapaciteten helt enkelt inte finns.

”Med tanke på omvärldsläget och den demografiska utvecklingen så ser i alla fall inte jag att vi kan minska på kapaciteten ytterligare. Jag känner en oro för hur vi ska kunna mobilisera igen, och kunna hitta personal med intensivvårdskompetens”, säger Johnny Hillgren.

Han lyfter också fram att pandemin hade en uttröttningseffekt på personalen, och att många valde att lämna intensivvården. Detta skapar ytterligare utmaningar för framtiden, även om antalet platser teoretiskt skulle vara tillräckligt.

Pandemin blottlade tydligt bristerna i det svenska sjukvårdssystemet. När sjukvården tvingades ställa om för att vårda covidpatienter byggdes långa köer till operationer och behandlingar. Patienter fick skickas mellan regionerna när det saknades platser, vilket orsakade både logistiska problem och oro för patientsäkerheten.

Problemet med för få intensivvårdsplatser är också ojämnt fördelat i landet. Åtta av landets 21 regioner har för få platser enligt Socialstyrelsens senaste beräkning. Störst brist finns i Västra Götalandsregionen. Björn Eriksson understryker att detta är problematiskt och att regionerna måste prioritera intensivvården.

”Ingen är nöjd när så många regioner inte har balans. De regioner som inte har tillräcklig intensivvårdskapacitet måste se intensivvården som en nyckel för att ha en patientsäker, bra vårdmiljö, för att kunna operera, och för att kunna arbeta bort operationsköer. Det är en trygghetsfaktor”, säger Björn Eriksson.

Sveriges Nato-inträde ställer dessutom nya krav på sjukvården. Enligt försvarssamarbetet ska utländsk trupp kunna vårdas i Sverige vid behov, vilket ytterligare ökar trycket på intensivvårdskapaciteten.

Intensivvård är vård av patienter med svikt i kroppens mest grundläggande funktioner, som andning, cirkulation och medvetande. En intensivvårdsplats innebär inte bara en säng, utan en vårdplats som är tekniskt utrustad och bemannad med intensivvårdsutbildad personal för att kunna ge avancerad behandling och noggrann övervakning.

Enligt Socialstyrelsens nya beräkningsmetod bör antalet intensivvårdsplatser i Sverige vara 452,6. Tidigare var det så kallade riktvärdet 502,7 platser. Trots att Sverige fortfarande har det lägsta antalet intensivvårdsplatser i EU bedöms kapaciteten nu vara i balans – i alla fall enligt myndighetens egna beräkningar.