Svenska myndigheter fick på tisdagen besked om att den irakiska domen mot 22-årige Ali Shehab har bekräftats av Irak. Domen gäller narkotikabrott, men de exakta detaljerna kring art, mängd och distribution av de narkotiska ämnena är ännu inte klarlagda.

Statsåklagare Helene Gestrin, som leder utredningen från svensk sida, väntar nu på att få den fullständiga irakiska domen översänd för att kunna ta del av de exakta omständigheterna kring brottsligheten. Domen innebär en livstidsdom för Shehab, men skapar samtidigt komplicerade förutsättningar för den svenska rättvisan.

Ali Shehab greps i Irak i december 2025 efter att ha varit efterlyst internationellt. Vid tidpunkten för gripandet fanns han listad på Europols register över de mest eftersökta brottslingarna i Europa. Hans närvaro på denna lista understryker den allvarliga brottslighet han misstänks för.

Enligt svenska åklagare betraktas Shehab som en av de närmaste medarbetarna till Rawa Majid, den så kallade Foxtrotledaren. Shehab misstänks ha spelat en central roll i en lång rad våldsdåd som riktat sig mot mål i Sverige. Hans påstådda roll har varit att fungera som koordinator och beställare av våldsbrott.

Misstankarna mot honom omfattar att han har annonserat efter, rekryterat och instruerat skyttar i flera olika ärenden där personer har mördats eller varit nära att mördats, enligt Gestrin. Detta pekar på en systematisk verksamhet där unga personer rekryterats för att utföra dödligt våld.

Bland de grövsta brottsmisstankarna finns masskjutningen i Gävle i oktober förra året. Vid den händelsen sköts sex personer på en bargata i centrala Gävle. Särskilt uppmärksammat blev att en 13-åring misstänks ha varit den som utförde skjutningen, något som illustrerar hur kriminella nätverk använder sig av minderåriga för att utföra grova våldsbrott.

Shehab misstänks också ha gett direkta order inför dubbelmordet på Farsta torg i Stockholm sommaren 2023. Enligt utredningen ska han ha instruerat skytten att ”smattra alla du ser”, en order som visar på den brutala karaktär som kännetecknar denna typ av gängkriminalitet. Dubbelmordet på Farsta torg chockade många och uppmärksammades stort i media.

Svenska åklagare har tidigare begärt att få Shehab utlämnad till Sverige för att ställas inför rätta för de svenska brottsmisstankarna. Någon formell vägran har inte kommit från irakiska myndigheter, men Irak har meddelat att landet inte lämnar ut sina egna medborgare till andra länder för rättegång. Detta är en princip som flera länder tillämpar i sin lagstiftning.

Kombinationen av livstidsdomen i Irak och Shehabs irakiska medborgarskap innebär att möjligheterna att lagföra honom i Sverige är ytterst begränsade, konstaterar Gestrin. De svenska myndigheterna står nu inför en situation där de måste utvärdera vad detta betyder för de pågående utredningarna.

Det är klart att irakiska myndigheter inte kommer att lämna ut honom, och därför måste vi titta närmare på vilka alternativ som finns för de svenska utredningarna, säger Gestrin. Situationen illustrerar de utmaningar som internationell brottslighet innebär för rättsväsendet.

Om Shehab hade fällts för de svenska brottsmisstankarna hade med största sannolikhet en livstidsdom väntat även här, enligt åklagaren. De brott han misstänks för i Sverige är av så grov karaktär att påföljden troligen hade blivit den strängaste som finns i svensk lagstiftning.

För de svenska brottsoffren och deras anhöriga innebär situationen att de inte kommer att få upprättelse genom en svensk dom. Samtidigt påpekar Gestrin att Shehab, genom sin fängslelse i Irak, inte längre kommer att kunna begå några brott riktade mot svenskt territorium. Detta kan ses som ett visst mått av rättskipning, även om det inte sker genom det svenska rättssystemet.

Fallet belyser de komplexa juridiska utmaningar som uppstår när grov brottslighet har internationella dimensioner och när gärningsmän har dubbla medborgarskap eller befinner sig i länder som inte utlämnar sina medborgare.