Den förändrade attityden mot miljöaktivister oroar experter

I en tid då klimatkrisen blir alltmer akut har världens attityd mot miljöaktivister genomgått en dramatisk förändring. Vad som för några år sedan var välkomna röster i debatten, med politiker som tävlade om att bli fotograferade tillsammans med aktivister som Greta Thunberg, har nu ersatts av en hårdare ton där samma aktivister allt oftare pekas ut som samhällsfiender.

Kontrasten blev tydlig under förra årets klimatmöte i den brasilianska hamnstaden Belém. När ursprungsbefolkning från Amazonas tillsammans med tusentals aktivister protesterade mot världsledarnas bristande handlingskraft i klimatfrågan, valde mötets ordförande André Corrêa do Lago att gå ut och lyssna på demonstranterna när dessa blockerade ingången.

Detta framstår som särskilt anmärkningsvärt eftersom Brasilien enligt organisationen Global Witness är ett av världens farligaste länder för miljöförsvarare – så kallade ”environmental defenders”. Omkring 300 personer som kämpat för att skydda Amazonas från skövling har mist livet sedan 2014.

Samtidigt kan en motsatt trend observeras i Europa, där miljöaktivister bemöts med allt hårdare metoder. I Frankrike försökte regeringen förbjuda rörelsen ”Les soulèvements de la terre” (Jordens uppror) efter konfrontationer med polis under protester mot vattenbrist – ett beslut som senare upphävdes av domstol. I Storbritannien har aktivister som genomfört vägblockader dömts till fleråriga fängelsestraff.

Även i Sverige har tonläget skärpts markant. När två kvinnor från organisationen Rebellmammorna reste sig och sjöng under statsminister Ulf Kristerssons (M) öppna samtal i Malmö hösten 2023, jämförde statsministern senare detta med hur ”totalitära krafter” agerar. Sverigedemokraterna har gått ännu längre genom att föreslå att klimataktivister ska kunna åtalas enligt terrorlagstiftning.

För närvarande pågår två uppmärksammade rättsprocesser i Sverige som kan komma att definiera gränserna för miljöaktivism. Den första gäller ”Marie”, tidigare aktiv i Rebellmammorna, som förlorade sitt arbete som gassamordnare på Energimyndigheten på grund av sitt klimatengagemang. Hennes fackförbund ST har nu stämt staten och den muntliga förhandlingen inleds i maj. Justitiekanslern, som företräder staten i målet, vidhåller att inget fel begåtts.

Den andra processen rör Isabelle Letellier, även känd som ”Clara”, som tillsammans med andra aktivister från Scientist Rebellion protesterade mot privatflyg på Bromma flygplats i september 2023. Trots att hon endast höll i en banderoll och inte deltog i att spruta röd färg på en hangar, står hon åtalad för medhjälp till skadegörelse. Fallet har väckt internationell uppmärksamhet, inte minst efter felaktiga påståenden om att ett ambulansflyg skulle ha tvingats vända på grund av aktionen.

Sverige har undertecknat Århuskonventionen, en FN-överenskommelse som garanterar miljöförsvarares rättigheter, inklusive rätten till fredliga demonstrationer och civil olydnad som påverkansmetod. FN:s särskilda rapportör för konventionen, Michel Forst, har uttryckt oro över att Sverige kan ha brutit mot denna överenskommelse i båda ovanstående fall.

I ett brev till Attunda tingsrätt har Forst riktat skarp kritik mot Sveriges agerande i fallet med Isabelle Letellier och menar att en fällande dom skulle vara ”både grovt oproportionerligt och djupt orimligt”. För ett år sedan besökte han den svenska regeringen för att försöka ”förstå vad som sker”, som han uttryckte det i en intervju med Dagens Nyheter.

Den internationella uppmärksamheten kring Sveriges förändrade hållning gentemot klimataktivister väcker frågor om balansen mellan ordningsmakt och demonstrationsfrihet i en tid då klimatförändringarna kräver allt mer akuta åtgärder. Utfallet i de två pågående rättsfallen kan komma att få stor betydelse för hur gränserna för miljöaktivism definieras i framtiden, inte bara i Sverige utan potentiellt även internationellt.