Podd: Efter valrysaren: ”Hoppas på ett utnötningskrig”

Boliden har beslutat att investera omkring 9,5 miljarder kronor i en utbyggnad av Aitikgruvan i Gällivare. Investeringen, en av de största i bolagets historia, ska öka kapaciteten i anrikningsverket och förlänga gruvans livslängd långt in på 2050-talet. Beskedet kommer när efterfrågan på koppar växer snabbt, drivet av elektrifieringen av transporter och utbyggnaden av förnybar energi.

Aitik är i dag en av Europas största dagbrottsgruvor och en av Sveriges viktigaste industriella anläggningar. Sedan starten 1968 har gruvan producerat koppar, guld och silver från en malm med relativt låg kopparhalt. Det som gör Aitik unikt är volymen. I stället för höga halter bygger ekonomin på att hantera mycket stora mängder malm effektivt. Den nya investeringen innefattar en ny krossanläggning och utökad flotationskapacitet, vilket ska göra det möjligt att bearbeta upp emot 45 miljoner ton malm per år. Kopparkoncentratet skickas vidare till Bolidens smältverk i Rönnskär, vilket innebär att hela kedjan från gruva till färdig metall finns kvar i Sverige.

För Gällivare är beslutet av stor betydelse. Verksamheten sysselsätter direkt och indirekt flera tusen personer i kommunen, och den växande industrin har under flera år utmanat bostadsmarknad, skola och infrastruktur. Gruvans expansion har också väckt frågor om markanvändning och rennäring, inte minst från samiska byar vars vinterbetesmarker ligger i närheten av dagbrottet.

Den globala bakgrunden är minst lika viktig. Koppar betraktas allt mer som en kritisk råvara för den gröna omställningen. En elbil kräver betydligt mer koppar än en bil med förbränningsmotor, och sol- och vindkraftsanläggningar är kopparintensiva. Samtidigt har gruvindustrin under lång tid präglats av underinvesteringar, och många av världens största fyndigheter ligger i länder med politisk eller geologisk risk. De stora kopparproducerande länderna Chile och Peru har dessutom brottats med sjunkande malmhalter och sociala konflikter kring gruvprojekt. Flera analytiker räknar med ett strukturellt underskott på koppar under andra halvan av 2020-talet.

Prisutvecklingen har därför varit gynnsam för gruvbolagen. Kopparpriset har legat på historiskt höga nivåer, även om det varit volatilt, och den starka efterfrågan från Kina, världens största konsument av metallen, har bidragit. För Boliden innebär det att lönsamheten i Aitik stärkts samtidigt som investeringsbehoven växer.

Satsningen ligger också i linje med EU:s ambition att minska beroendet av import av kritiska råvaror från tredjeländer. EU har antagit en förordning om kritiska råvaror som syftar till att stärka inhemsk produktion och förädling. Sverige pekas ofta ut som en nyckelaktör, inte minst tack vare förekomsten av järn, koppar, zink och sällsynta jordartsmetaller. LKAB, som bryter järnmalm i Kiruna och Malmberget, har dessutom visat på stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller i närheten av Kiruna – avgörande för magneter i elmotorer och vindkraftverk.

Miljöfrågorna är centrala för utbyggnadens legitimitet. Gruvans avfall, främst anrikningssand, lagras i stora dammar, och Boliden har under åren tvingats vidta åtgärder för att minska utsläpp av metaller till omgivande vattendrag. Bolaget har samtidigt satsat på att minska klimatpåverkan. Aitik har redan i dag relativt låga koldioxidutsläpp per producerat ton tack vare vattenkraftsel, och de stora lastbilarna i dagbrottet elektrifieras successivt.

Utmaningar kvarstår. Bolidens vd har pekat på att tillståndsprocesserna och elpriserna är avgörande för svensk gruvnärings konkurrenskraft. Flera projekt i sektorn har försenats av långa prövningar, och i norra Sverige konkurrerar nu flera stora industrisatsningar om samma gröna el.

Med satsningen stärker Boliden sin ställning som en av Europas ledande kopparproducenter. Frågan är om det räcker. När efterfrågan från omställningen fortsätter att växa står den svenska gruvnäringen inför ett vägval: att öka takten i nya projekt eller se investeringar gå till länder med mindre strikta regelverk. För Gällivare innebär beslutet i vart fall ett kvitto på att gruvan har en framtid.