Politiska podcasts har blivit en alltmer inflytelserik källa för politisk information bland svenska väljare. Enligt nya siffror från Internetstiftelsen uppger en femtedel av de svenska väljarna att poddar är en viktig källa till politisk information. Ökningen är särskilt påtaglig bland yngre väljare, där 38 procent av personer födda på 2000-talet lyssnar på politiska poddar, jämfört med 22 procent inför förra valet.

Trots poddars framväxt förblir tv, radio och nyhetstidningar de viktigaste källorna till politisk information för svenskar. Hälften av befolkningen tar del av politiskt innehåll på sociala medier, även om andelen har minskat något jämfört med 2022. Facebook har minskat kraftigt som plattform för politiskt innehåll, medan poddar och TikTok ökar i betydelse. Bland förstagångsväljare har lyssnandet ökat från en sjättedel till närmare en tredjedel.

På listorna över populära podcasts finns många med politiskt fokus. Vissa drivs av experter och journalister, andra har humoristisk ton, opinionsbildande innehåll eller bjuder på debatter. Formatet har visat sig tilltala allt fler som söker fördjupad politisk information.

Journalisten och programledaren Amie Bramme Sey driver tillsammans med sin kusin, författaren Fanna Ndow Norrby, podden ”Amie och Fanna”. Tidigare hette den ”Raseriet” och fokuserade på frågor om rasism och sexism. Planen var att övergå till att prata om livsstil, men det visade sig svårare än de trott. De bröt sin röda linje mot politiksnack samma stund som Liberalerna bröt sin mot att sitta i regering med Sverigedemokraterna.

När L-ledaren Simona Mohamsson gjorde en kovändning dedicerades det första ”inför valet”-avsnittet till att diskutera händelsen. Sedan dess har avsnitten släppts veckovis. Mohamsson har själv motiverat öppningen för SD i regering med att hon vill sätta liberal sakpolitik först, något som väckte starka reaktioner bland lyssnarna.

När socialdemokraternas Magdalena Andersson nyligen använde ordet ”färgad” för att beskriva en svart artist blev det återigen tydligt att politiska frågor kräver granskning. Amie Bramme Sey konstaterar att de plötsligt hade en statsministerkandidat som använde sig av rasistisk terminologi.

De säger att deras syfte med podden inte är att påverka någon annan. Politikerna har däremot insett att ”Amie och Fanna” sitter på makt inför valet. Poddarparet uppger att de flera gånger blivit kontaktade av politiker som vill gästa ett avsnitt. En gång dök en högt uppsatt riksdagsledamot upp oannonserat på ett av deras evenemang.

De brukar tacka nej till förfrågningarna, för även om de är tydliga med att de röstar rödgrönt vill de inte ta ställning för något särskilt parti. Fanna Ndow Norrby menar att det blir oseriöst när politiker medverkar i vardagspoddar. Amie Bramme Sey är trött på att politiker försöker etablera sig som internetkomiker och säger att hon inte vill se Magdalena Andersson göra en rap eller Ebba Busch äta sushi när hon vill skratta och scrolla.

Att poddar allt oftare används som politisk källa förvånar dem inte. När det gäller risker med att det är just poddar folk vänder sig till, pekar Amie Bramme Sey på att det kan vara mer oklart vem som är ansvarig utgivare. Man är sitt eget mediehus, även om man kanske inte alltid ser sig själv som det. Det kan bli problematiskt om man litar blint på allt som sägs i poddar, eftersom osanningar lättare kan komma igenom.

En annan podd där fokus ligger delvis på politik är ”Under all kritik”. Den leds av Ivar Arpi, oberoende högerdebattör, och Anna-Karin Wyndhamn, doktor inom pedagogiskt arbete och Kvartalprofil. Syftet med podden är att ge lyssnarna längre analyser om till exempel politiska utspel eller händelser.

Anna-Karin Wyndhamn vill inte få en politisk etikett. Det finns frågor där det är svårt att kategorisera utifrån en höger-vänster-skala, säger hon. Hon menar att vissa mediehus är mer fixerade vid etikettering än andra, och att den etiketten man vill tillskriva en opinionsbildare följer av att man vill utdefiniera den personen. Hon lyfter också att vänsteråsikter oftare anses som opolitiska och okontroversiella, och pekar på en problematik att man tenderar att se poddar som politiska bara när de uppfattas röra sig i den högra eller borgerliga sfären.

Även Ivar Arpi drar sig helst från etiketterna. Han menar att det är eftersträvandet av balans som leder till att man behöver dela in människor. Det är inte fel att säga att han är en ”oberoende högerdebattör”, men det är ju för mediehusets skull, inte för hans skull eller för tittarnas skull, förklarar han.

De tror att allt fler väljare vänder sig till poddar för politisk information för att det finns intresse för ett djupdykande och tyckande format. Med poddar kan man, på gott och ont, diskutera länge och djupgående utan att behöva uppnå balans. I bästa fall leder det till att man får mer förståelse för ämnet, säger Ivar Arpi. Han betonar samtidigt vikten av att media som strävar efter balans och debatterande poddar samexisterar.

Inför valet 2022 märkte de att avsnitten med politiska teman ökade i antal lyssningar. De tror att det kommer att finnas flera analyser att göra inför kommande val. Ivar Arpi tycker det är fortsatt intressant hur lågt stöd Tidöpartierna har, trots att de har drivit igenom mycket av det som de gick till val på. Anna-Karin Wyndhamn kommer att hålla utkik efter eventuella uppror att gräva i och vad som plötsligt blir helt självklart att ta stark offentlig ställning för eller emot.

”Babels torn” är en tvärpolitisk podd där centerpartisten Anton Sauer från Malmö för samhällsdiskussioner med en moderat, en socialdemokrat och en miljöpartist. Det finns journalistiska politikpoddar som är bra på många sätt, men de tyckte att det var naturligt med en podd för politisk debatt där deltagarna faktiskt tycker olika, förklarar Anton Sauer.

Han menar att det var viktigt att ha olika ideologier representerade. De är partipolitiskt aktiva, men också väldigt ideologiska på sina respektive håll. Det gör att de ibland håller med en person i podden som de inte trodde. Trots att Tidöpartierna är underrepresenterade i ”Babels torn” tror Anton Sauer att högern får tillräckligt med utrymme. Som kommunpolitiker har han sitt närmsta samarbete med Moderaterna och har haft en tydlig högerprofil i sitt parti.

När det gäller varför allt fler vänder sig till poddar för politisk information, lyfter Anton Sauer att unga saknar ett format där ingångsvärdet är att man tar de som lyssnar på allvar. Det är vanligt att innehållet måste vara roligt så fort det handlar om att satsa på ungdomar, men han tror att unga efterfrågar mer substans. Han lyfter också att poddar är lättillgängliga vad man än gör, och var man än är, vilket gör formatet särskilt attraktivt för en generation som konsumerar media i farten.