Polisen: Ha koll på barnets pass för att slippa gängen

Kriminella nätverk rekryterar i allt högre utsträckning unga personer till våldsuppdrag med löften om snabba pengar och status – men vägen in börjar ofta med en enkel bild på ett id-kort. Enligt polisen har utvecklingen blivit ett allt allvarligare problem, där barn och ungdomar lockas via annonser på sociala medier och krypterade meddelandetjänster som Signal och Telegram.

När den första kontakten väl är etablerad blir id-handlingen ett centralt verktyg för de kriminella. Enligt Alexander Wallenius, koordinator vid polisens nationella driftcenter, fyller en bild på pass eller id-kort två huvudsakliga funktioner. Dels säkerställer den att den rekryterade inte är en polis, dels blir den ett framtida utpressningsmedel.

– I början av rekryteringen möts de unga av stor vänlighet. De får höra att de kommer att bli omhändertagna och viktiga för nätverket. Men så fort de vill backa ur kommer hoten mot familjen. Man har skickat bild på id-handlingen, nu vet gänget var man bor, säger Wallenius.

Situationen upplevs som mycket skrämmande för den som utsätts, även om det i många fall stannar vid hot. Polisen vill därför att föräldrar ska vara uppmärksamma på var barnens id-handlingar förvaras och när de används. Att skicka bilder på pass eller id-kort till okända personer bör undvikas, enligt myndigheten.

– Det finns självklart tillfällen då barn och ungdomar behöver och ska ha sitt pass eller ID-kort. Men när de inte är på resa eller hämtar ut ett paket är det bra om föräldrarna har kontroll över det snarare än barnen, säger Wallenius.

Utan tillgång till id-handlingar förlorar de kriminella nätverken ett av sina viktigaste påtryckningsmedel. Enligt polisen är detta ett centralt moment i rekryteringsprocessen. För den unga personen kan det gå snabbt att ryckas med och skicka en bild – men om passet förvaras hos föräldrarna skapas också ett naturligt tillfälle för vuxna att ställa frågor.

Den rekrytering som sker via nätet har under lång tid varit svår för polisen att komma åt. Under sommaren infördes dock ny lagstiftning som ger myndigheterna ökade möjligheter att agera. Sedan den 15 juli har Polismyndigheten skickat 25 förelägganden till olika plattformar med krav på att rekryteringsannonser plockas ned inom en timme. Om plattformarna inte följer besluten riskerar de böter på upp till fem miljoner kronor. Hittills har inga bötesbelopp behövt utfärdas.

Polisen ser också en fortsatt trend där svenskar tar på sig våldsuppdrag utomlands. Även i dessa fall är id-kortet en nödvändig del för att kunna genomföra dåden. Under våren misstänks två svenska tonåringar ha skjutit ihjäl en man i Osloområdet. Tidigare har flera unga svenskar dömts för skjutningar och sprängningar i Danmark. Nyligen dömdes även en 19-årig norrman för mordplaner i brittiska Huddersfield, på uppdrag av Foxtrotnätverket.

– Vi ser att svenskar rest både till våra grannländer och längre bort. Vi har exempel där utförare har befunnit sig i Thailand, Irak, på Balkan och i Turkiet, säger Wallenius.

Trots att våldsnivåerna i Sverige minskat kraftigt läggs det fortfarande ut annonser för nya uppdrag. Polisen arbetar löpande med att förhindra brott både nationellt och internationellt.

– Nästintill varje vecka förhindrar vi brott på olika sätt, både i Sverige och utomlands, säger Wallenius.

Fakta: 25 våldannonser nedplockade med nya lagen

● Att komma åt gängens rekryteringsannonser på nätet har varit ett återkommande problem för polisen.

● I juli kom ny lagstiftning som sätter ökat press på plattformarna att agera.

● Nu kan polisen kräva att en annons plockas ned inom en timme. Annars kan plattformarna få böter upp till fem miljoner kronor.

● Sedan 15 juli har Polismyndigheten skickat 25 förelägganden till olika plattformar om att ta ned rekryteringsannonser. Inga bötesbelopp har varit aktuella.

Källa: Polisen