Politisk strid om universiteten – nu startar stoppade utredningen

Regeringen tillsätter utredning om universitetens styrning trots politiskt motstånd

I ett överraskande drag tillsätter regeringen nu en utredning om svenska universitets organisationsform, trots tidigare försök från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna att stoppa initiativet. Utredningen ska undersöka om lärosätena ska fortsätta vara statliga myndigheter eller om en annan ägandeform vore mer lämplig.

Frågan om universitetens styrning aktualiserades förra våren när Stockholms universitet protesterade mot ett regeringsuppdrag att utforma ett medborgarskapsprov för blivande svenska medborgare. Rektor Hans Adolfsson uttryckte då i Dagens Nyheter att ”universiteten ska ägna sig åt forskning och inte rent politiska uppdrag”.

Migrationsminister Johan Forssell (M) replikerade då att ”våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen”, ett uttalande som satte fingret på den känsliga frågan om akademisk frihet kontra politisk styrning.

Sverige har idag en unik situation där 31 av landets högre lärosäten är statliga myndigheter, något som är ovanligt i ett internationellt perspektiv. Det var denna struktur som Liberalernas dåvarande partiledare Johan Pehrson ville se över genom en utredning.

Utredningsförslaget mötte oväntat motstånd när Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna förenade sig för att stoppa initiativet genom ett utskottsinitiativ i riksdagen. SD motiverade sitt motstånd med att politiker behöver behålla kontrollen över lärosätena för att hindra dem från att ägna sig åt det partiet kallar ”genusarbete” eller ”woke” för skattebetalarnas pengar. S hävdade å sin sida att enbart staten kan garantera den akademiska friheten.

Trots detta politiska motstånd meddelar nu högskoleminister Lotta Edholm (L) att regeringen ändå går vidare med utredningen.

”Den ska lista de problem som finns med dagens associationsform och lägga förslag om huruvida lärosätena ska fortsätta vara statliga myndigheter, eller om det behövs en annan form av ägande,” säger Edholm till DN.

Enligt Edholm finns det två huvudsakliga skäl till utredningen. Det första är att lärosätena själva upplever organisatoriska problem med myndighetsformen, särskilt när det gäller att ingå avtal eller ta emot donationer. Det andra skälet är att regeringen vill värna den akademiska friheten, som enligt Edholm är hotad globalt.

”I ett demokratiskt samhälle är fria lärosäten en otroligt viktig beståndsdel. Det finns inget som tyder på att forskning blir bättre av att politiker styr innehållet,” förklarar Edholm.

När det gäller Socialdemokraternas argument om att den akademiska friheten bäst skyddas genom statlig styrning, är Edholm kritisk: ”Det är ju alldeles uppenbart att den argumentation som både S och SD har använt sig av i själva verket är goda argument för varför denna utredning behövs. Båda partierna visar ju att de vill kunna styra lärosätena.”

Frågan om akademisk frihet är inte unikt svensk. Internationellt väckte det stor uppmärksamhet när Trumpadministrationen försökte styra amerikanska elituniversitet som Harvard genom att strypa finansieringen, vilket ledde till omfattande protester.

Edholm klargör att Moderaterna stödjer utredningen och att Johan Forssells tidigare uttalande om att universiteten lyder under regeringen endast beskriver dagens situation, inte hur det borde vara.

På frågan om varför regeringen utreder en lagändring som inte har stöd av en riksdagsmajoritet svarar Edholm: ”Just det visar ju varför den här utredningen behövs. Förhoppningsvis kommer den att visa vilka problem som finns med den styrning vi har idag.”

Utredningen beräknas vara klar om ett år, och kan komma att fundamentalt förändra relationen mellan svenska lärosäten och staten.