Psykologen om pyromanens drivkraft: ”Positiv eller negativ klang”

En serie eldsvådor har under våren drabbat två specifika områden i Stockholm, vilket har skapat oro och frustration bland invånarna. Många misstänker att en eller flera pyromaner kan ligga bakom de upprepade bränderna, vilket har fått både boende och experter att uppmärksamma problematiken kring pyromani och vad som kännetecknar detta beteende.

Psykologen Victoria Andrén, som har kunskap om beteendestörningar och impulskontroll, förklarar att pyromaner är personer med ett djupt problematiskt förhållande till eld. Det rör sig inte om tillfälliga handlingar utan om ett mönster där individerna har svårt att motstå sina impulser att anlägga bränder. Detta skiljer sig från andra typer av mordbränder som kan vara motiverade av hämnd, ekonomisk vinning eller för att dölja andra brott.

Pyromani klassificeras inom psykiatrin som en impulskontrollstörning, vilket innebär att personen upplever en stark inre drift eller spänning före själva handlingen. Enligt Andrén är det viktigt att förstå att dessa individer ofta känner en känsla av tillfredsställelse, lättnad eller spänning i samband med att de antänder eller bevittnar bränder. Det är denna reaktion som skiljer pyromaner från andra som använder eld som ett verktyg för andra syften.

Beteendet kan vara svårt att upptäcka i tidiga skeden eftersom det ofta börjar med mindre bränder eller experiment med eld som kan avfärdas som ungdomsstreck eller olyckor. Men när mönstret etableras och frekvensen ökar blir konsekvenserna allvarligare, både för samhället och för individen själv.

I de två drabbade områdena i Stockholm har invånarna börjat känna sig otrygga. Flera bränder har anlagts inom kort tid, vilket har lett till materiella skador och i vissa fall även risk för personskador. Räddningstjänsten har fått rycka ut upprepade gånger, och polisen har inlett utredningar för att försöka hitta gärningspersonen eller gärningspersonerna bakom dåden.

Andrén betonar att pyromaner sällan agerar av hat mot specifika personer eller platser, utan snarare drivs av den inre spänning och fascination som elden ger dem. Detta kan göra det svårare för polisen att hitta ett tydligt motiv, vilket i sin tur försvårar utredningsarbetet. Däremot finns det ofta ett geografiskt mönster, där personen återvänder till samma områden eller typer av miljöer.

Forskning visar att pyromani är relativt ovanligt, men när det förekommer kan det få allvarliga konsekvenser. Många pyromaner är unga män, och tillståndet kan vara kopplat till andra psykiatriska diagnoser, missbruk eller svårigheter i hemmet. Tidiga insatser och behandling är avgörande för att bryta mönstret innan det eskalerar ytterligare.

Experter menar att samhället behöver bli bättre på att identifiera varningstecken och erbjuda rätt stöd. Skolor, socialtjänst och föräldrar spelar en viktig roll i att uppmärksamma barns och ungdomars fascination för eld och agera i tid. Behandling kan inkludera kognitiv beteendeterapi, där fokus ligger på att förstå impulserna och utveckla strategier för att hantera dem på ett hälsosamt sätt.

För invånarna i de drabbade områdena i Stockholm är oron påtaglig. Förutom den materiella skadan och rädslan för att bränder ska sprida sig, finns det en känsla av maktlöshet när gärningspersonen inte har gripits. Lokala initiativ för ökad vaksamhet och samarbete med polisen har initierats, medan myndigheter uppmanar till att rapportera misstänkt beteende.

Polisens utredning pågår, och man hoppas kunna gripa den eller de ansvariga innan fler bränder anläggs. Samtidigt understryker både polis och experter vikten av att förstå pyromani som en psykisk störning som kräver behandling, inte bara bestraffning. Genom att kombinera rättsliga åtgärder med psykiatrisk vård kan man förhoppningsvis förhindra framtida bränder och hjälpa de drabbade individerna.