Historiskt gruvprojekt återuppväcks i Stekenjokk trots samiska protester

Mitt uppe på fjället i Vilhelmina kommun sträcker sig Vildmarksvägen, Sveriges högst belägna asfalterade väg, som årligen lockar tusentals turister till det natursköna landskapet. Vägen, som tidigare kallades Stekenjokkvägen, byggdes ursprungligen för att transportera malm från Stekenjokkgruvan till Norge. Nu står området inför en betydande förändring när en gammal gruva planeras att återuppstå.

På valborgsmässoafton tog regeringen ett kontroversiellt beslut att gå emot Bergsstatens tidigare avslag och gav grönt ljus till Bluelake Mineral att fortsätta med sina planer för gruvdrift i området. Bolaget har ambitionen att bryta koppar, zink, bly, guld och silver – mineraler som anses viktiga för EU:s självförsörjning och den pågående gröna omställningen.

Bergsstaten, som är Sveriges beslutsmyndighet för gruv- och mineralfrågor, hade tidigare avslagit bolagets ansökan med motiveringen att rennäringen som riksintresse skulle prioriteras framför mineralintresset. Myndigheten uttryckte även kritik mot bristfällig information från bolaget gällande fyndigheten.

I sitt beslut ställer regeringen dock särskilda krav på verksamheten. Gruvdriften får endast ske under vinterperioden när renar inte befinner sig i området, och bolaget måste årligen samråda med berörda samebyar innan verksamhetsperioden startar och avslutas.

Beslutet har mötts av stark kritik från samiska intresseorganisationer. Samebyarna i området har länge påpekat att en gruva kommer att skada renskötseln och ifrågasatt projektets ekonomiska vinning i förhållande till den negativa påverkan på naturen och det traditionella samiska näringslivet.

Rasmus Kløcker Larsen, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute (SEI), har genomfört studier om hur rennäringen i området påverkas av gruvdrift:

”De studier vi genomförde med samebyarna för några år sedan visade att deras farhågor inte är gissningar, de vilar på erfarenheter från tidigare gruvbrytning i området och borde tas på allvar.”

Enligt Larsen kommer samebyarna att drabbas genom direkta markförluster, störningar för renarnas fria strövning och svårigheter att flytta förbi gruvområdet.

”Stora delar av åretruntmarkerna blir med stor sannolikhet svåra eller omöjliga att nyttja för renskötseln som har starkt skydd enligt både urfolksrätten och svensk lag,” säger han och tillägger att ”regeringens beslut riskerar att bidra med ännu ett exempel på sin bristande förståelse för skyldigheten att skydda samiska rättigheter i mineralärenden.”

För Bluelake Mineral utgör regeringens beslut en viktig milstolpe. Peter Hjort, vd för bolaget, ser positivt på framtiden:

”Det är väldigt glädjande för oss som bolag och för projektet. Det är också viktigt för svensk och europeisk gruvindustri. Att ta tillvara på kritiska mineraler är en central del i hela den gröna omställningen.”

Bolagets plan är att inom ett år lämna in en ansökan om miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen. Målsättningen är att kunna starta underjordsgruvan inom fem år, med en beräknad verksamhetstid på upp till 20 år.

En betydande utmaning i projektet rör logistiken. Malmen planeras att transporteras med lastbil cirka 70 kilometer sydväst till ett anrikningsverk i Norge. Detta innebär uppskattningsvis 50 lastbilstransporter dagligen på Vildmarksvägen, som idag är stängd från slutet av oktober till början av juni.

”Man har gjort det tidigare, när gruvan var i drift på 70- och 80-talet. Dessutom har man mycket bättre plogmaskiner och annan utrustning nu, det ska inte vara något problem,” menar Hjort, samtidigt som han erkänner utmaningarna med det hårda klimatet i området.

I närheten av det planerade gruvområdet finns ett Natura 2000-område, men Hjort hävdar att verksamheten inte kommer att påverka naturvärdena negativt.

”Att tillvarata dessa resurser är oerhört värdefullt ur flera perspektiv. Det skapar lokala arbetstillfällen samt regional och ekonomisk utveckling. Då måste man acceptera vissa ingrepp. Vi kommer att arbeta för att minimera vår inverkan så mycket som möjligt.”

Regeringen ändrade även Bergsstatens beslut för ett annat av Bluelake Minerals projekt, gruvan i Levi i Vilhelmina kommun, där bolaget vill bryta samma typ av mineraler. Bergsstatens ursprungliga beslut förbjöd gruvdrift under april månad med hänsyn till rennäringen, ett villkor som regeringen nu har tagit bort.

Enligt Regeringskansliet kan fyndigheten i Stekenjokk, tillsammans med fyndigheterna i Levi och norska Joma, ”sannolikt tillgodogöras ekonomiskt”, vilket framhålls som ett viktigt skäl till beslutet.

Frågan om balansen mellan mineralutvinning, miljöhänsyn och urfolksrättigheter fortsätter därmed att vara en komplex utmaning i den svenska gruvpolitiken.