Sverige satsar 15 miljarder för att stärka luftvärnsförmågan

– Har vi något system här eller är det ”starkast vinner”? frågar en reporter från Yle när pressuppbådet samlas runt statsminister Ulf Kristersson under rikskonferensen Folk och försvar i Sälen.

– Bara det inte är ”längst vinner”, hinner statsministern skämtsamt replikera innan han övergår till det allvarliga ämnet för regeringens pressträff: en historisk satsning på 15 miljarder kronor för att stärka Sveriges luftvärnsförmåga.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Med denna breda satsning på territoriellt luftvärn stärker vi skyddet av hela samhället. Från våra militära förband till städer och kritisk infrastruktur, förklarar Kristersson.

Säkerhetsläget som motiverar investeringen har skärpts avsevärt. De senaste årens svenska förstärkningar har främst fokuserat på att skydda militära förband och infrastruktur mot attacker från stridsflyg, robotar och drönare. Nu utökas ambitionen markant.

Försvarsminister Pål Jonson (M) lyfter fram lärdomar från kriget i Ukraina när han motiverar satsningen:

– Luftangrepp utgör ett mycket allvarligt hot, det har vi lärt oss av Ukraina. Drönare har blivit det som saboterar mycket av energiinfrastruktur, civila byggnader av olika slag och vattensystem.

Med den nya satsningen ska Sverige förbättra sitt skydd av både militära förband och kritisk civil infrastruktur. Det handlar om hamnar, broar, järnvägsknutar och kärnkraftverk, men också om städer.

– Vi har sett att Ryssland använder långräckviddigt luftvärn på ett bestialiskt och systematiskt sätt, understryker försvarsministern.

Satsning i historisk kontext

Årets rikskonferens Folk och försvar är den 80:e i ordningen, och inramningen är dystrare än på länge. Parallellt med fredssamtal om Ukraina har USA:s president Donald Trump under de senaste veckorna upprepat att USA ”måste ha Grönland”, som tillhör Natoanslutna Danmark.

Statsminister Kristersson uttrycker oro över denna utveckling:

– Ju mer vi luckrar upp den världsordning som vi tycker har varit viktig, inte minst för mindre stater, desto större rörelseutrymme kan man tänka sig att andra stater får genom att hävda att de har en egen intressesfär.

Sverige i en osäker tid

På frågan om Sverige har en plan för ett scenario där USA drar sig ur Nato, något som Försvarsmakten enligt GP uppgett att de inte har, svarar Kristersson:

– Nato fungerar, det har vi lärt oss under ungefär två år som medlemmar. Jag är väldigt emot att ta en upphetsad situation just nu till intäkt för att dra långtgående slutsatser om något vi inte vill ska inträffa, eller i grund och botten tror ska inträffa.

Statsministern betonar i stället den bredare säkerhetsstrategin:

– Vi har en plan för svensk säkerhet i en mycket, mycket farligare tid. En del av den planen är allt det vi gör inom ramen för Nato. Minst lika viktigt är den stora svenska militära upprustningen. Och det som är europeiskt, men inte i Nato-format. Och minst lika viktigt är att stötta Ukraina så att de kan hävda sig mot Ryssland. Allt detta är den samlade planen.

Han bekräftar att det inte pågår några specifika diskussioner med andra länder om ett scenario där USA lämnar Nato, men att det finns en intensiv dialog om hur den europeiska delen av försvarsalliansen kan stärkas.

Europa måste stå på egna ben

Kristersson är tydlig med sin analys av den förändrade världsordningen:

– Man ska vara noga med att skilja mellan önskan och befarande. Jag önskar att världen går tillbaka till en världsordning som vi känner igen. Men vi kan inte vara naiva. Det kan vara en förändring som är mycket långvarig, där Europa måste ha mycket starkare egna förmågor.

Han riktar även kritik mot USA:s agerande:

– Lika kritisk som jag är mot USA:s sätt att ingripa som de har lust, i exempelvis Sydamerika eller med deras retorik mot Grönland och Danmark, lika självklart är det att Europa i längden inte kan vara så beroende av USA som vi har tillåtit oss vara.

På frågan om han är orolig svarar statsministern:

– Jag kan alltid sova om nätterna, jag är inte den oroliga sorten. Men däremot är jag en ganska välförberedd sort. Vi ska inte vara rädda, vi ska vara förberedda.

Enligt regeringen planeras en första beställning av det nya luftvärnet till industrin under första kvartalet 2026. Satsningen ingår i de försvarsbudgetramar som riksdagen redan har enats om.