Regeringen skärper kraven för medborgarskap

Regeringen skärper kraven för svenskt medborgarskap markant från och med nationaldagen den 6 juni, enligt ett nytt förslag som presenterades vid en pressträff. Hemvisttiden utökas från fem till åtta år, krav på egenförsörjning införs och ett obligatoriskt medborgarskapsprov kommer att testa både svenska språket och samhällskunskaper.

Migrationsminister Johan Forssell (M) framhåller att svenskt medborgarskap ska förknippas med stolthet och ansträngning, något han menar har saknats i tidigare regelverk.

”Just ansträngning har verkligen inte varit kännetecknet för medborgarskapet som det har sett ut fram till nu, det är faktiskt precis tvärtom. Här har man kunnat bli medborgare efter bara fem år och utan att kunna ett enda ord svenska, utan att kunna något om vårt svenska samhälle, utan att ha egen försörjning,” säger Forssell.

Förslaget presenterades gemensamt av migrationsminister Johan Forssell (M) och integrationsminister Simona Mohamsson (L), tillsammans med de migrationspolitiska talespersonerna Ludvig Aspling (SD) och Ingemar Kihlström (KD).

Den förlängda hemvisttiden på åtta år gäller dock inte nordiska medborgare, som även fortsättningsvis kan ansöka om svenskt medborgarskap efter två års bosättning i Sverige. Detta bevarar den nordiska gemenskapen som länge präglat regionens migrationspolitik.

Ett centralt inslag i förändringarna är kravet på ekonomisk självständighet. Den sökande måste kunna uppvisa en egen försörjning på omkring 20 000 kronor i månaden för att kvalificera sig för medborgarskap. Detta markerar en tydlig förändring mot tidigare regelverk där ekonomisk stabilitet inte var ett formellt krav.

Integrationsfrågor har under flera år varit högt på den politiska dagordningen i Sverige, som under 2010-talet tog emot ett stort antal asylsökande, särskilt under flyktingkrisen 2015-2016. De skärpta medborgarskapskraven kan ses som en del av Tidöavtalets inriktning mot en mer restriktiv migrationspolitik.

Medborgarskapsprovet som planeras bli obligatoriskt kommer att bestå av två delar: ett språktest och ett prov i samhällskunskap. Integrationsminister Simona Mohamsson betonar att provet inte ska ställa orimligt höga krav.

”Vi definierar inte närmare i lagrådsremissen vad grundläggande kunskaper i det svenska samhället är, men vår uppfattning är att det inte ska vara några högre nivåer,” förklarar Mohamsson.

Det kommer att finnas vissa undantag från provkraven, bland annat för personer med vissa funktionsnedsättningar, vilket visar en viss flexibilitet i tillämpningen.

Ett ytterligare krav som införs är vad regeringen beskriver som ”hederligt levnadssätt”, vilket innebär skärpt kontroll av den sökandes vandel både i och utanför Sverige. För personer som dömts för brott kommer karenstiden innan de kan ansöka om medborgarskap att förlängas, men exakta tidsramar har ännu inte specificerats.

Regeringen planerar att de nya reglerna huvudsakligen ska träda i kraft på nationaldagen den 6 juni. Redan i augusti är det tänkt att de första medborgarskapsproven ska genomföras, vilket indikerar en snabb implementeringstakt.

Förändringarna ligger i linje med utvecklingen i flera andra europeiska länder där kraven för medborgarskap har skärpts under senare år. Länder som Danmark, Nederländerna och Österrike har redan liknande krav på språkkunskaper, samhällsförståelse och ekonomisk självförsörjning.

Kritiker har tidigare varnat för att alltför höga krav kan skapa ett tvådelat samhälle där långtidsboende invandrare utan medborgarskap hamnar i permanent utanförskap. Förespråkare menar däremot att tydliga krav främjar integration och ger medborgarskapet ett större värde.

Genomförandet av medborgarskapsprov ställer även nya krav på myndigheter som Migrationsverket, som måste utveckla testförfaranden och administrativ kapacitet för att hantera den nya processen.