Rysk kapten sköt raketer mot helikopter – får medalj

Den 14 september avfyrade den ryska korvetten Soobrazitelnyj två nödraketer mot en dansk helikopter över internationellt vatten i Östersjön. Helikoptern befann sig där för att fotografera fartyget, och en av raketerna passerade nära flygplanet. Händelsen har väckt starka reaktioner inom svensk militär ledning och beskrivs nu som allvarlig.

Ryssland har bekräftat händelsen, men ger en annan bild. Enligt den ryska versionen var helikoptern en provokation på internationellt vatten. Försvarsminister Andrej Belousov har dessutom belönat befälhavaren på korvetten med en medalj, enligt uppgifter från The Insider.

Sverige ser allvarligt på det som inträffade.

– Vi har inte sett det där innan. Det skapar onödiga risker. På det sättet är det allvarligt, säger Stefan Sandborg, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens operationsledning.

Han befinner sig i Visby när han uttalar sig. Där pågår en övning där Försvarsmakten tränar på att ta emot tysk förstärkning. Gotland har en central roll i försvaret av Östersjön, och övningen ses som ett led i att stärka närvaron i ett område som fått allt större strategisk betydelse.

Händelsen utanför Danmark är den första i sitt slag som Försvarsmakten känner till. Samtidigt pekar utvecklingen i Östersjön på ett nytt ryskt beteende. Ryska krigsfartyg uppehåller sig nu under längre perioder nära svenskt vatten. Enligt Stefan Sandborg handlar det framför allt om att skydda den så kallade skuggflottan.

– Det är framför allt deras närvaro. De är där över tid för att skydda sin skuggflotta. Det är den stora förändringen, säger han.

Skuggflottan består av äldre fartyg som används för att transportera rysk olja och gas utanför de ordinarie systemen, ofta för att kringgå internationella sanktioner. Fartygen rör sig genom trånga farvatten och nära undervattenskablar, vilket skapar en förhöjd risk för både olyckor och riktade sabotage.

Den senaste tidens händelser har dock ett bredare mönster, enligt flera bedömare. Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, beskriver en så kallad kinetisk kampanj mot Europa. Med det menas väpnade attacker, sabotage och andra operationer som syftar till att skapa oro och pressa europeiska länder.

ISW pekar bland annat på drönarincidenter över Leipzig, återkommande drönarintrång i Natoländernas luftrum och attacken mot en tågstation vid gränsövergången mellan Polen och Ukraina. Vid det tillfället befann sig bland andra Carl Bildt bara några minuter bort.

Stefan Sandborg vill inte kommentera ISW:s analys i detalj, men han är tydlig med hur Ryssland uppträder.

– Att Ryssland håller på med destabiliseringsoperationer är tydligt, säger han.

Inom den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, har man tidigare bedömt att Sverige inte är det främsta målet för hybridattacker. Samtidigt följer Försvarsmaktens operationsledning utvecklingen noga. Hotbilden förändras snabbt, och beredskapen anpassas därefter.

– Vi har beredskap hela tiden och vi anpassar den dynamiskt efter den hotbild som är. Vi har en väldigt god samverkan med alla våra allierade och en bra lägesbild i de här bitarna, säger Stefan Sandborg.

Att händelsen med nödraketerna inträffar just nu kan därför inte ses som en isolerad episod. Tillsammans med drönarintrång, sabotage mot infrastruktur och en alltmer påträngande rysk närvaro i Östersjön rör det sig om en säkerhetspolitisk situation som skärps.

Den danska helikopterns uppdrag var att dokumentera det ryska fartygets rörelser, något som blivit allt vanligare i takt med att Natoländerna ökar sin övervakning av Östersjön. Att en rysk korvett svarar med att avlossa nödraketer mot ett militärt flygplan är dock ett steg som inte setts tidigare. Risken för en allvarlig incident bedöms nu som större än på länge.

Sveriges position i Östersjön, med Gotland mitt i farleden, gör att landet spelar en nyckelroll i Nato:s övervakning och försvarsplanering. Samtidigt fortsätter Ryssland att testa gränserna, både till havs och i luften. Händelsen utanför Danmark visar att det nya säkerhetspolitiska läget inte bara handlar om konventionella hot, utan också om handlingar som kan urarta snabbt.