Initiativ i Malmö motverkar desinformation om socialtjänsten

Det spreds som en löpeld genom Malmös muslimska gemenskaper år 2022. Rykten om att socialtjänsten systematiskt omhändertog muslimska barn fick många föräldrar att drabbas av panik.

”Packa väskorna! Håll er inomhus! Lämna inte barnen på förskolan!” Varningarna cirkulerade snabbt via sociala medier och informella nätverk, och skapade en atmosfär av rädsla och misstro.

För trebarnsmamman Ayan Shire blev rädslan överväldigande. ”För mig väckte propagandan starka känslor. Jag blev väldigt rädd och tänkte att jag måste stanna hemma med mina barn”, berättar 27-åringen.

Det som i efterhand beskrivits som en av de största påverkansoperationerna mot Sverige hade fått fäste. Den så kallade LVU-kampanjen som spreds internationellt från sommaren 2021 påstod att svenska myndigheter ”kidnappade” muslimska barn från deras familjer. Falska berättelser och manipulerade videoklipp spreds globalt, vilket bidrog till höjd terrorhotnivå mot Sverige.

I Malmö blev konsekvenserna särskilt kännbara. Stora demonstrationer ägde rum, föräldrar vågade inte söka sjukvård för sina barn, och socialarbetare utsattes för hot.

”I dag tror jag absolut inte att svenska myndigheter omhändertar ett barn utan anledning. Man spred falsk information för att skapa opinion mot Sverige, men det enda som hände var att folk blev rädda”, säger Ayan Shire idag.

Dialog som motmedel

Som svar på krisen inrättade Malmö stad en ny funktion – dialogsocionomer. Tjugo socialarbetare skickades ut för att möta oroliga malmöbor och bemöta desinformationen. Initiativet som kallades ”Dialog med socialtjänsten” blev så framgångsrikt att det nu är permanent.

Familjebehandlaren Amina Aweida är en av dessa dialogsocionomer. Hon leder återkommande träffar med föräldragrupper, där de diskuterar socialtjänstens arbete och svensk lagstiftning kring barns rättigheter. Stämningen vid dessa möten är idag avslappnad – en markant skillnad mot för två år sedan.

”LVU-kampanjen avhumaniserade socialtjänstpersonalen, folk såg oss inte som människor,” förklarar Aweida. ”Egentligen borde vi ha arbetat så här långt tidigare. Folk var rädda för socialtjänsten långt före LVU-kampanjen.”

En nyckel till framgången har varit samarbetet med etablerade aktörer i lokalsamhället. På Rosengård har kvinnokooperativet Yallatrappan engagerats. Sju så kallade ”Yallalotsar” fungerar som en bro mellan socialtjänsten och kvinnor som annars kan vara svåra att nå.

”Vi jobbar uppsökande mot kvinnor som kanske bott här länge men inte kommit in i samhället, som inte kan språket. Jag går till lekplatser, tar kontakt med föräldralediga mammor i köpcentren”, berättar Muna Mohamed, en av lotsarna.

Missförstånd och rädsla

Under gruppträffarna avdramatiseras begrepp som ”orosanmälan” – något som annars kan vara starkt ångestladdat för många. Dialogsocionomen Haris Hakimi delar personliga erfarenheter för att visa att vem som helst kan bli föremål för en anmälan.

”Då fick vi hem en orosanmälan. Jag ringde och förklarade för socialtjänsten, och då var det ingen stor grej”, berättar han om när hans dotter missat tandläkarbesök på grund av sjukdom.

En ensamstående sjubarnsmamma delar sin upplevelse: ”Första gången det kom hem en orosanmälan blev jag upprörd och rädd. Alla jag berättade för tolkade det på olika sätt. En del sa ’packa dina väskor och lämna Sverige’.”

Idag har hon en annan förståelse. ”Nu vet jag att en orosanmälan handlar om att få hjälp och att samarbeta. Men för många mammor tror jag att ordet i sig skapar rädsla.”

Statistik motbevisar myten

Paradoxalt nog visar aktuell forskning från Socialstyrelsen (2024) att verkligheten är den motsatta mot vad desinformationen påstår. När socioekonomiska faktorer tas med i beräkningen är sannolikheten för omhändertagande faktiskt 50 procent lägre bland barn vars föräldrar är födda i muslimska länder jämfört med barn till svenskfödda föräldrar i samma situation.

Samtidigt visar rapporten att socialtjänsten behöver bli bättre på att nå ut med stöd och insatser till barn med utländsk bakgrund och bygga förtroende i grupper med stark misstro.

Siffror från Malmö stad visar omfattningen på socialtjänstens arbete: Av stadens 75 641 barn hade 9 475 någon kontakt med socialtjänsten under 2023. Utredningar startades för 5 048 barn, medan 2 346 barn fick stödinsatser. Endast 93 barn var omhändertagna enligt LVU.

Amina Aweida betonar att socialtjänsten måste fortsätta arbeta med sitt bemötande och ge tydligare information vid orosanmälningar. ”Vi finns till för medborgarna. Det är deras rättighet att få den här hjälpen.”

För Ayan Shire blev ironiskt nog LVU-kampanjen en vändpunkt. ”Jag tvingade ut mig själv i verkligheten. Jag började träffa andra mammor och anmälde mig till föräldrakurser. Där lärde jag mig att lagar och regler är lika för alla”, säger hon.