Sidas toppchef om Dousas krav: ”Går det att vara hundra procent säker på någonting?”

Sverige upphör på söndag med sitt stöd till den humanitära organisationen Islamic Relief, ett beslut som får direkta konsekvenser för akut undernärda barn i södra Etiopien. Beslutet har väckt stark kritik och frågor om politisk inblandning i biståndsarbetet.

Statens styrelse för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, hänvisar till regeringens nya försiktighetsprincip som grund för beslutet. Principen innebär att myndigheten på förhand måste säkerställa att bistånd inte riskerar att gå till verksamhet som kan kopplas till våldsbejakande extremism eller terrorism.

Dagen Nyheter har i en rad artiklar granskat processen bakom beslutet och dess konsekvenser. Enligt tidningens granskning har Islamic Relief utretts av Sida vid upprepade tillfällen utan att påstådda kopplingar till islamism kunnat bekräftas.

## Kontakter mellan minister och terrorforskare

Under den process som ledde fram till beslutet hade biståndsminister Benjamin Dousa (M) kontakt med terrorforskaren Magnus Ranstorp, som länge varit kritisk mot Islamic Relief och som också sitter i Sidas styrelse. Efter att beslutet blivit offentligt skrev ministern till Ranstorp i en privat konversation på X, som DN tagit del av: ”Tänkte att du skulle glädjas åt själva nyheten.”

Detta har väckt frågor om huruvida beslutet varit politiskt påverkat och om det funnits en prejudicerad syn på organisationen redan innan den formella bedömningen gjordes.

## Krav på hundraprocentig säkerhet

Jakob Wernerman, som i april utsågs till vikarierande överdirektör på Sida, varnade under ett möte i september Sidas styrelse för följderna av en alltför strikt tillämpning av försiktighetsprincipen. Han menade att en extrem tolkning som kräver total försiktighet i alla situationer skulle göra det mycket svårt att hitta samarbetspartners i humanitärt arbete.

Samtidigt är biståndsminister Benjamin Dousa tydlig med sin ståndpunkt: ”Om det inte går att vara 100 procent säker ska bistånd inte ges.” Han utvecklar resonemanget med att Sverige behöver vara mycket försiktigt och att om man inte känner sig säker på att risker kan hanteras på ett adekvat sätt, bör man avstå från att ge bistånd.

Jakob Wernerman erkänner svårigheten i att leva upp till kravet på hundraprocentig säkerhet. Han påpekar att när man arbetar i länder som präglas av konflikt, kris eller omfattande korruption finns det alltid risker, och att det viktigaste är att dessa risker kan hanteras.

## Humanitära konsekvenser i flera länder

Det svenska stödet som nu upphör omfattar flera geografiska områden med extrema humanitära behov. I Liban-zonen i södra Etiopien upphör stödet till akut undernärda barn den 31 maj. Enligt DN har Sida inte kunnat peka på någon organisation som tar över verksamheten.

Wernerman försvarar beslutet med att behoven är enorma och att de tillgängliga resurserna inte räcker till allt. Han hävdar att det humanitära stödet till Etiopien fortsätter genom andra organisationer på andra platser, och att partnerskap förändras över tid.

Ett annat svenskt projekt som upphör samma dag finns i Darfur, där de humanitära behoven beskrivs som extrema. Där finns bland annat center där våldtagna kvinnor och flickor söker hjälp. Även i Afghanistan upphör svensk verksamhet genom Islamic Relief.

På frågan om någon organisation tar över dessa specifika verksamheter svarar Wernerman att det inte fungerar så att man hittar en annan organisation som kan arbeta i exakt samma byar och med exakt samma verksamhet. Han beskriver dessa beslut som bland de svåraste han fattat under sina nästan tjugo år inom humanitärt arbete.

## Erbjudande om överlämning avvisades

Islamic Relief uppger att organisationen erbjöd sig att lämna över verksamheten i Liban-zonen till en annan aktör, men att de inte fick något svar på detta. Wernerman bekräftar att Sida fört dialog med Islamic Relief och haft kontakt med andra givare om frågan, men att ingen annan organisation sagt sig kunna bedriva samma verksamhet.

Islamic Reliefs Sverigechef menar att försiktighetsprincipen i praktiken varit riktad mot just deras organisation och att beslutet är politiskt motiverat. Wernerman avvisar detta och säger att han inte uppfattat styrningen som riktad mot någon specifik organisation.

## Dubbla måttstockar?

I en artikel i Expressen i januari i år beskrev Wernerman Islamic Relief som ”mycket effektiva, håller hög kvalitet och når människor i nöd som ingen annan når.” I intervjun med DN står han fast vid denna bedömning men förklarar att beslutet att avslå Islamic Reliefs ansökan bygger på den samlade bild som CVE:s (Centrum mot våldsbejakande extremism) yttrande gav, och att det inte handlar om att deras humanitära verksamhet inte varit tillräckligt effektiv.

I den privata konversationen mellan Magnus Ranstorp och biståndsminister Benjamin Dousa beskrivs Wermans uttalande i Expressen som en ”märklig och kontraproduktiv kommentar.” Wernerman vill inte kommentera att en styrelseledamot uttalar sig så om honom.

Frågor har också väckts om tillämpningen av försiktighetsprincipen är konsekvent. Trots den strikta principen kommer Sida i år att betala ut 23 miljoner kronor till Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica, trots att riskerna med verksamheten bedömts som ”extrema.”

Wernerman förklarar detta med att stödet till de partianknutna organisationerna styrs av en annan strategi än det humanitära stödet, och att fallen därför inte är direkt jämförbara. Han säger att Sidas bedömning har varit att regeringens styrning om att det partianknutna stödet ska betalas ut i detta fall väger tyngre.

Islamic Relief är den enda etablerade partnern som fått stödet indraget sedan Sida började tillämpa regeringens nya försiktighetsprincip. Enligt Wernerman har Sida inte fått information om någon annan etablerad partner som lett till bedömningen att det skulle vara motiverat att avbryta samarbetet eller inleda en granskning.

Beslutet har väckt bred debatt om balansen mellan säkerhetshänsyn och humanitära behov, och om hur Sveriges biståndspolitik ska utformas i en alltmer komplex värld.