Skånepolitiker inför rätta – vägrade ta emot syriska kvotflyktingar

I kommunen Staffanstorp inleds snart en rättsprocess som saknar motstycke i svensk kommunalpolitik. Sex ledande politiker, inklusive kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M), står åtalade för grovt tjänstefel efter att ha vägrat ta emot en syrisk kvotflyktingfamilj som anvisats till kommunen.

Händelseförloppet började 2021 när Migrationsverket, enligt gällande bosättningslag, anvisade en syrisk familj till Staffanstorp. Kommunen, som sedan länge fört en restriktiv migrationspolitik, beslutade då att inte verkställa mottagandet.

”Vi anser att vi har agerat korrekt utifrån kommunens bästa,” säger Christian Sonesson i en kommentar till Sydsvenskan. ”Bosättningslagen är problematisk och vi har tagit ett principiellt ställningstagande.”

Staffanstorp har under de senaste åren profilerat sig som en kommun med hård linje i migrationsfrågor. Kommunen har tidigare uppmärksammats för sitt så kallade ”Staffanstorpskontrakt” där nyinflyttade förväntas skriva under på att de respekterar svenska värderingar, samt för beslut om slöjförbud i skolor.

Åklagaren menar att de sex politikerna, som alla satt i kommunstyrelsens arbetsutskott vid tidpunkten, medvetet bröt mot bosättningslagen när de fattade beslutet att inte ta emot flyktingfamiljen. Enligt lagen är kommuner skyldiga att ta emot nyanlända som anvisas av Migrationsverket.

”Det här handlar om en grundläggande princip i en rättsstat – att folkvalda politiker måste följa de lagar som riksdagen stiftat, även när de personligen ogillar dem,” förklarar kammaråklagare Anders Johansson som driver åtalet.

Den syriska familjen, som består av två vuxna och flera barn, hade erhållit flyktingstatus via FN:s flyktingorgan UNHCR och valts ut för vidarebosättning i Sverige. Som kvotflyktingar hade de genomgått omfattande kontroller och säkerhetsprövningar innan de beviljades uppehållstillstånd.

Efter kommunens beslut tvingades Migrationsverket hitta en alternativ placering för familjen, som slutligen hamnade i en annan skånsk kommun. Enligt källnära utredningen mådde familjemedlemmarna psykiskt dåligt av den utdragna processen och osäkerheten kring sin framtid.

Juridiska experter som SVT talat med beskriver målet som unikt. Ulrika Rogland, erfaren åklagare och numera verksam som advokat, ser allvarligt på åtalspunkterna.

”Grovt tjänstefel är ett allvarligt brott som kan ge fängelse. När förtroendevalda medvetet bryter mot lagen undergräver det hela vårt demokratiska system,” säger Rogland.

Åtalet väcker frågor om gränserna för kommunalt självstyre kontra nationell lagstiftning. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tidigare kritiserat bosättningslagen men understryker samtidigt att kommuner måste följa gällande lagstiftning.

”En kommun kan självklart arbeta politiskt för att förändra lagar man anser problematiska, men man kan inte välja vilka lagar man ska följa,” säger Lena Micko, tidigare civilminister med ansvar för kommunfrågor.

Fallet har väckt starka reaktioner från både politiska partier och civilsamhället. Företrädare för regeringspartierna är försiktiga med kommentarer medan rättegången pågår, medan oppositionspartier som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är mer kritiska till Staffanstorps agerande.

”Detta är ett angrepp på rättsstaten. Vi kan inte ha en situation där kommunpolitiker agerar som om de står över lagen,” säger Ali Esbati, migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Samtidigt har stödgrupper för Staffanstorpspolitikerna bildats i sociala medier, där många ser kommunens agerande som en legitim protest mot vad de uppfattar som en tvingande lagstiftning.

Rättegången är planerad att pågå i fyra dagar vid Lunds tingsrätt. Om politikerna fälls kan straffet bli allt från böter till fängelse i upp till sex år. Domen kommer att bli prejudicerande för liknande fall och kan påverka hur kommuner förhåller sig till nationell lagstiftning inom migrationsområdet framöver.

Oavsett utgång illustrerar rättsfallet de djupa spänningar som uppstått kring migrations- och integrationspolitiken i Sverige, där lokala och nationella perspektiv ofta kolliderar. För den syriska familjen, som flytt från krig och förföljelse, blev den svenska kommunpolitiken ytterligare ett hinder på vägen mot trygghet.