Under första halvåret 2025 registrerade svensk polis 39 skjutningar varav åtta med dödlig utgång. Siffrorna markerar de lägsta halvårsnivåerna sedan Polismyndigheten började föra nationell statistik över gängvåld år 2017. Den kraftiga nedgången kommer efter år av eskalerande konflikter som vid flera tillfällen skakat hela Sverige.

För att sätta utvecklingen i perspektiv kan den jämföras med september 2023, en av de blodigaste månaderna i modern tid. Under den perioden eskalerade mordet på gängledaren Ismail Abdos mamma en intern konflikt inom det så kallade Foxtrotnätverket. När månaden summerades hade 11 personer dödats i sammanlagt 45 olika skjutningar – fler dödsfall än under hela första halvåret 2025.

Stefan Hector, biträdande rikspolischef, beskriver trenden som mycket positiv men betonar samtidigt vikten av att inte slappna av. ”Just nu är vi framgångsrika, men det kan vända i morgon”, konstaterar han. Polismyndigheten är försiktig med att dra några säkra slutsatser om orsakerna bakom nedgången, men har identifierat vad man kallar en cocktail av olika faktorer som bidragit till utvecklingen.

En central förändring gäller polisens arbete med att förhindra brott innan de begås. Under våldsvågens värsta år rekryterade kriminella nätverk ofta sina unga skyttar från HVB-hem och särskilda ungdomshem. Nu har polisen förbättrat sin förmåga att följa rymningar från dessa institutioner och koppla samman dem med morduppdrag som cirkulerar på sociala medier. Hector pekar på att statistiken över förberedelse-, försöks- och stämplingsbrott är relativt hög, vilket illustrerar att fler brott nu avbryts i förtid.

Myndigheten har också blivit snabbare på att ingripa när skjutningar väl genomförs. En faktor som underlättar polisarbetet är att skytte-personerna blivit både yngre och mindre erfarna. Enligt Hector är många av dem kognitivt svagare, fysiskt inte lika starka och saknar erfarenhet av kriminell verksamhet. Detta gör att fler grips i anslutning till brotten.

Utöver det operativa polisarbetet i Sverige har en rad gripanden av högprofilerade gängkriminella i utlandet haft betydande effekt. Flera av dessa personer misstänks ha beställt dåd under de senaste åren. Polisen bedömer nu att både Dalen- och Rumbanätverket är så pass försvagade att Foxtrot är det enda gänget med nationell påverkan på våldet. Än så länge har polisen inte sett några tydliga efterträdare till de gängledare som gripits. ”Många potentiella kronprinsar sitter också inlåsta. Själva successionen är därför starkt begränsad”, förklarar Hector.

Två av de tre ledarna för de mest våldsdrivande nätverken sitter i dag frihetsberövade. Ismail Abdo väntar på åtal i Turkiet medan Mikael Tenezos Ahlström sitter häktad i Sverige. Endast Rawa Majid går fortfarande fri.

Stefan Hector betonar dock att Polismyndigheten inte kan ta åt sig hela äran för den positiva utvecklingen. Det har även skett ett skifte inom den kriminella miljön själv – från dödligt våld till vad polisen kallar strategiskt våld. Till det senare räknas sprängningar och brandattentat mot bostäder, där syftet är att skrämma eller utpressa snarare än att döda och skada. Polisens hypotes är att det dödliga våldet helt enkelt har blivit för kostsamt för de kriminella nätverken. ”Det här är aktörer som väger kostnad mot nytta precis som alla andra näringsverksamheter”, säger Hector.

Under 2025 blev ett dystert rekordår för sprängningar, men även där syns en tydlig minskning under första halvåret 2026. Trots de positiva siffrorna är Hector tydlig med att kampen mot gängen inte är något som kan vinnas slutgiltigt. Det handlar om en ständig katt-och-råtta-lek där situationen kan förändras snabbt.

Bland de nio dödsskjutningar som inträffade under första halvåret 2026 märks flera uppmärksammade fall. I mars sköts fotbollsmålvakten Hugo Mosshagen till döds i Örebro, ett mord som polisen misstänker var en felskjutning eftersom 20-åringen saknade kriminella kopplingar. Samma månad dödades en tonårspojke i Vårby Gård söder om Stockholm, där en 15-årig flicka senare greps misstänkt för mord. Flickan misstänks även för inblandning i ytterligare ett mord i Malmö bara två dagar senare.

Flera av fallen visar på en oroande trend med allt yngre gärningspersoner, ofta i tonåren, och i vissa fall även unga kvinnor. Polisen anser sig kunna koppla flera av morden till konflikter inom Foxtrotnätverket, ofta relaterade till stulna narkotikapartier eller interna uppgörelser.

Trots framgångarna under första halvåret understryker Stefan Hector att anspänningsnivån inom polisen är lika hög som för tre år sedan. Skillnaden är att man nu lyckas bättre med att hantera hoten. ”Just nu är vi framgångsrika. Det betyder inte att vi är det i morgon”, avslutar han.